Vi har väl bestämt att vi ska köpa ny soffa. Jag har sökningar på blocket på howard och sammet. Och det finns en marinblå howard på mio på rea för sjutusen och ikeas för femtusen. Jag har varit inne på den röda ikea, för att skapa ett svenskt tenn-liknande vardagsrum, men då vill jag byta ut den gråa fåtöljen också, och så är jag inte säker på att rött och grönt verkligen är min stil. Marinblått är däremot underbart, och med silvriga detaljer till, och grått, blir det hur fint som helst. Så jag är väldigt sugen på mios blåa soffa.
Men jag är inte sugen på sjutusen. Det är ju en restresa för både Mikael och mig till Sardinien!!
Kikar som sagt också på blocket. Tänker mig att nån rik östermalmare inte har lust att köra sin soffa till röda korset. Men den vi köpte senast var en tjugotusenkronorssoffa från dyr adress, och jag tycker väl inte att den direkt har gjort skäl för pengarna. Jo, den var värd de 1000:- jag tror vi betalade. Men t ex finns en nio månader gammal howardsoffa som verkligen ser ny ut, fast i beige. Inte fullt så beige som allt här hemma är, utan mer greige, men tanken var ju att slippa alla kaffefärger. Och inte låta snålheten bedra visheten. Men hur ofta är det rimligt att byta soffa? Kan jag försvara för Mikael att jag vill göra om i vardagsrummet igen om två, kanske tre år? Den här gången vill jag ju tapetsera om också, inte bara köpa ny soffa och matta. Jag har inte sagt till honom att jag eventuellt planerar tapetsering i hall, kök, vardagsrum, och när vi ändå håller på så kanske vi kan ta sovrummet också? Sånt måste man lägga fram noggrannt, särskilt när man dessutom ska få vederbörande att göra allt jobbet själv, utom att välja tapeter såklart.
För jag vill verkligen göra om. Ut med alla kaffe med mjölk-färger, ut!!! Som dessutom har käcka moderna men neutrala mönster. Modernt och neutralt, vilka skällsord. Säg fegt istället. Modernt och djärvt uppskattar jag mer. Då har man nåt att arbeta med.
Jag är uppfostrad med att man gör om hemma med jämna mellanrum, byter rum med varandra, eller flyttar. Så det är liksom dags nu. Jag har fått det med bröstmjölken. Jag är helt oskyldig och kan inte sätta emot. And that's what I plead, Your Honor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar