Vi har ett skämt

Vi har ju en hund här på dagarna. Hon är ungefär i storlek som en katt. Men ibland lägger hon sig på mage och sträcker ut hela sig själv, och blir dubbelt så lång. Då brukar Mikael citera en sång som han lärde sig i franskan i skolan, nämligen Le fourmis de dix-huit mètres (Masken som var 18 m lång). Jag bara tycker det är en sån underbart knäpp sång att lära sig i franskan. (Jodå, han kan Sur le pont d'Avignon... också, samt Allons enfants de la patrie, le jour de gloire est arrivé.) Jag får passa på att be om ursäkt om jag har tappat min stavning. Har nog inte skrivit franska sen i gymnasiet. Alltså på 26 år.

Hur som helst, Vanna blir den där långa masken när hon sträcker ut sig, och jag tycker det är så lustigt med den där sången.

Ibland undrar jag vad det är som jag tycker är lustigt...

Bilden har två fel, dels har hon inte sträckt ut sig, och dels ser hon ännu kortare ut på fotot än vad hon gör i verkligheten. Så nu får tänka er en hund som ser ut som en bil, för att i nästa sekund se ut som en limousine. Nu såg hon bara ut som en sedan eller nåt.

Men fourmis de dix-huit mètres är verkligen roligt. Ni kanske får ta mig på orden istället.