Bilden lånad härifrån |
Gok ser själv rätt ... intressant ut, men har verkligen talanger för hur man skapar spännande helheter med kläder. Hans egen stil är distinkt, även om man inte vill köpa den rakt av eller ens nånstans (det där med att klippa sig av ful frissa osv). Programmet består av tre separata handlingar, eller fyra egentligen, som körs parallellt och är alldeles lagom för att vi som har vuxit upp med MTV (ahem) ska orka koncentrera oss en timme.
1) En person, hittills alltid kvinna, som har noll stil blir utvald. De har valt mer normala människor, inte såna som ser ut som Anne Hathaway med glasögon som man ser blir bedårande bara de tar av sig nördtillbehören (grr). Och så snor Gok personens garderob och hänger upp den på ett spektakulärt ställe. Nån tants kläder hängde han upp på en strand, längs alla de engelska badstugorna, i en lång tvättlina. Och så fattar personen, när hon ser sitt elände utan snällhetsfilter, en halv kilometer med vita t-shirtar och utan chans att fly, att hennes kläder ser ut som skräp.
Sen tar Gok med henne till nån studio, där hon får fotas i massa olika sorters kläder och så tittar de på bilderna och så försöker han få personen att se vad olika snitt gör för figuren. Till slut fattar personen vad hon ska undvika respektive föredra för att smickra just sin figur. Det syns oftast väldigt tydligt när det ligger foton bredvid varandra av samma person i en klädsam och en förfulande kjol. Sen överraskar Gok personen med en helt ny garderob som består av endast 24 items, dvs allt utom strumpor och underkläder. Det brukar vara en, två eller tre vardera av byxor/jeans, kjolar, klänningar, jackor/kavajer, några sjalar/scarfar, väskor, skor och stora halsband/armband. På nåt sätt blir detta 24 plagg som kan kombineras ihop med varandra nästan i oändlighet. Det mesta går dessutom att klä upp eller klä ner. Jag tycker två par byxor låter väldigt lite och tråkigt, men till vardags använder jag egentligen bara mina svarta stretchbyxor, mina jeans och mina leggings. Goks devis är att man ska shop less, wear more. Tydligen hänger det oanvända kläder för miljardbelopp i brittiska kvinnors garderober. Men om man sätter ihop garderoben som EN enhet, så kan man aldrig säga att man inte har nåt att ha på sig. Jag förstår det när jag ser hur han gör! Hur som helst, kvinnan får sen klippning och smink och blir urtjusig och vännerna klappar händerna och mannen ser ut som om han vill hångla med henne med en gång, och på det viset är det som alla andra make-over-program. Men Gok köper aldrig dyra grejer, som Trinny & Susannah eller det där amerikanska paret gör, i "kvalitetens" namn. Vilket leder oss till nästa punkt:
2) För att visa att designade kläder för tusentals pund inte är snyggare eller bättre än "British high street", så får en tjej vars namn jag glömmer, köpa fyra outfits med skor, väska, kläder, smycken/hatt el dyl för vilka summor hon vill. Sen får Gok se på plaggen och så skapar han fyra liknande, eller motsvarande, outfits med budgetkläder. Nån gång var det rock lady, nån gån etno, nån gång sommarklänning osv. Skillnaden i pris brukar i runda tal vara Design = £2000, High Street = £200. Nu tycker ju jag att dryga 2 000:- är mycket, men de har ingen kategori som heter eBay :)
Har bara sett fyra avsnitt hittills, men Gok har vunnit tre av tävlingarna. De tar nämligen dit åtta modeller, stylar dem med stort hår och allt, och så går de catwalk i nån mall och så får publiken rösta. Och då kan man verkligen inte säga att "Anna Sui vinner över New Look", för folk vet ju inte vilket som är design respektive klädkedja. Jag blir jämt superfascinerad av hur Gok med till synes väldigt små medel gör kläderna väldigt mycket mer kreativa och spännande. Det var hans inspiration som förra söndagen fick mig att sätta ett brett skärp i midjan utanpå kavajen samt vrida till en sidentop i gult/svart/grått som jag hade som scarf. Jag kände mig i alla fall snygg!
3) Sen brukar en brittisk kändisdam med pengar och dyr garderob få besök av Gok, som tar med henne ut till nåt mittemellan Sainsbury's klädavdelning och Harrod's, men där han hittar, ofta röda mattan-, kläder till henne i de vanliga kedjornas sortiment. Trots att damen i fråga aldrig klädde sig i något annat än tusenlappar snarare än hundralappar. Det segmentet är tråkigast, men kanske vore lite roligare om man visste vilka pimpinettorna var.
4) Sen har han ett gäng ... feta damer, får man väl säga. De verkar underbara allihopa, så glada och med aptit på livet (np åun intended). Varje gång ska gruppen testa nåt visst sorts plagg. Förra gången testade de blusar, och pris och affär stod lagom didaktiskt i rutan, och sen fick var och en gå runt i en mataffär och sträcka sig efter syltburkar och bedöma sin blus. Vissa glappade i bysten, andra hade inte nog med stretch osv osv, och så ger de poäng och en blus vinner. Affärerna är helt vanliga affärer, som hos oss hade motsvarat KappAhl och Lindex och uppåt. Idag provade de stretchjeans på en mekanisk tjur. Och precis som normala jeansköpare upplever, så varierade de i hur mycket stretchen gav med sig och hur nån fick "builder's bum" (är det samma sak som plumber's crack?).
Mikael ska vara glad att jag har en blogg. Han hade somnat av det här. Men han var väldigt söt idag när han kom med en halv orange paprika och visade mig hur det fanns en miniminiminipaprika, grön och mindre än en centimeter, inuti kärnhuset. Han förstår att det är de små tingen i vardagen som förstorar mitt liv och gör det spännande.
Mitt enda problem är att jag bara såg ena Gok-programmet förut idag, och reprisen om tre minuter krockar med Law & Order, som också börjar 02.
Men om det är mitt största problem så har jag det väl rätt bra. Just det. Idag har jag fått färska källarfranska och lakrits som var så färsk att man fick kletiga fingrar. Vägen till mitt hjärta går tydligen också genom magen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar