Lpördag före DVENT

Julgrejerna svårhittade. Det sa jag redan förut. Vaknade 06 imorse, efter 4 timmars sömn - inte idealiskt. Låg och var optimistisk och trodde att jag skulle somna igen. Men fick nio gick jag upp, grinade på Mikaels hals, lugnade mig och tog ett sömnpiller. Somnade gott och sov tills väckarklockan ringde. Hann tvätta håret, klä på mig, smeta på lite random smink plus slita med mig närmaste stängda påse i väskan och det var köpelussekatter. Sicken Anna Skipper-dag!

Konsterten i Katarina kyrka var i alla fall S.U.V.E.R.Ä.N.  Om inte minnet sviker mig (det gör det väl...) så var det här det bästa sen vårt bröllop. Och före det var det Riverdance. Så ni förstår att jag var fantaaaaaaaaaaaaaaaaaastiskt. Vi uthärdade Duruflé mm för att körledarna inte ska få nippran på samma Stilla Natt i sin 40-åriga karriär. Men kastratgossarna, som säkert hette nåt riktigt namn, sjöng en sån som var så vacker och ovanlig och full av känsla. De var som fåraherdar.

Sen måste jag säga att de hade spelat med det här att kyrkan har plats för att ställa kärer på ungefär 5-6 ställen. Så det var intåg, flyttåg, samlingståg och uttåg. Det coolaste var nog på Dotter Sion, där det började några små flickröster (men duktiga och starka för sin ålder!) och sen växte sången, inte bara i och med tillägg av stämmor, utan först lite mesigare tenorer (läs yngre) och sen hela tjottaflänget med ett par vithåriga i både mans- och damgruppen. De växte dels i antal och ålder, så sången ändrade karaktär. Så tjusigt gjort.

En annan åsikt är att Rutter är GRYM, men hans fundersamma julomusik är mycket vackrare än hans snabba, Shipherd's Pipe Carol och sånt. Även om organisten flög med fingrarna på ett mycket imponerande hemtamt sätt.

Sen var det några vanliga: Veni Emanuel (som jag älskar), nån Agnestig: Nu är sista ljuset tänt, vi bla bla bla i bla advent. Och så nåt med "bråkar och slåss överallt", men det har borås musikskola förstört för hela vår familj. Vi kan inte höra orden längre utan att det skriker i öronen: "bruåkar å schlåss yövärallt."

Tja, klockan är snart halv åtta. På söndag morgon. Ännu osoven. Måste gå och försöka somna en gång till och inte skriva mer nu.

Men det var en så grym konsert att alla med nån sorts musikalisk dragning borde boka in sig för nästa år. Duruflé och medeltidssättningar kan vi gå miste om, men över en timmes ljuvlighet, tacksamhet för julen och för jesusbarnet, och för musiken omkring mig och musiken i mig. Hjälp, vad bra det var. Tårarna rann fyra gånger, jag storlog/skrattade två gånger, fick gåshud en gång, och blev förälskad i cellisten (som jag dock itne såg men som hade sån vacker ton!)

Sen måste jag säga att allt verkar tuffare i Stockholm. Borås är väl inte nåt särskilt tufft ställe att vara på, men präserna därnere brukar ha såna där stora färgade kläder på sig, särskilda kåpor osv. Den här prästen hade hollywoodfrisyr, vackra blå ögon och jeans, som icke alls satt illa. Över de dyra läderskorna alltså, rumpan hann jag aldrig få in ett skott på.

Fast som ni förstår när jag börjar prata om prästrumpor i mitt sömnlösa tillstånd, så är jag nog inte riktigt med från och med. Kroppen är helt urflippad och vet inte att den nu borde ha blivit trött för en dryg timme sen. När jag dessutom tog sömnpillret. Så, det slutar att verka om 1-2 timmar. Och jag är supervaken fast dödens trött.

Så jag tar mina knakande axlar och går i säng. Kanske kan jag ligga och gossa med Mikael utan att helt flytta över till hans sida. Han blev ockuperad häromnatten. Kände sig lite stel på morgonen, tyckte han. Fast om jag kommer krypande kl 7:43 tror han väl det är morgon och väcker sig själv.

In med lite alvedon och betablockerare så kan kommen förhoppningsvis komma till ro.

Och skänk gärna en stilla tanke till våra julgrejer, att de ska använda natten till att förflytta sig framåt mot ingången av förrådet, så vi kan få upp dem åtminstone imorgon. Tack!

p.s. Jag ser överskriften nu. Min hjärna tycker det är bra skrivet. Vi låter det stå så, så mina schizade tanke blir lyssna på för mväxlings skull. Nu ka jag försöka gå rätt i säng utan att hitta på nåt spikarbete som förrförra julen. blir mindre och minre förståelig, så jag slutarni.

puss!