Vårmat? Måndagsmat? Mat?

Idag lagade jag middag. Ja, det har inte blivit så ofta på sistone så det behöver bloggas om... Men jag gjorde vad jag tycks göra varje måndag när krafterna tryter efter kyrkan: Spaghetti carbonara. Men idag blev det ICAs spirali (goda och prisvärda, fast tre portioner pasta var lagom till två storätare) och jag hällde av dem lite för tidigt trodde jag, men det var perfekt! Sen var baconet ovanligt fint den här gången, och det luktade så gott rökigt till och med när det var rått (sorten hette Gudruns, tyvärr, men den var fin). 

Sen hade jag såklart piselli i, ICAs egna (bild tagen härifrån), och de var lika bra som Findus. Ner i pastavattnet i slutet, lätt som en plätt. Jag älskar rosa och grönt i maten! Sen fuskade jag och rev bara ner enorma mängder parmesan, blandade ner en burk crème fraiche och kryddade med salt, vitpeppar, citronpeppar, vitlökspulver, muskotnöt och massa svartpeppar. Mikael tog inte ens ketchup på :) Och han lärde mig att carbonara kommer av det italienska ordet för sotare (makes sense; carbon=kol) men jag vet inte historien bakom. Kanske måste wikipedia det? Jäpp, där stod det: "Pasta alla carbonara betyder kolarhustruns pasta och syftar på svartpepparn på toppen som liknar kol." Om det nu stämmer. Vet för övrigt mycket väl att det inte ska vara mejeriprodukter i utan ägg, men vem bryr sig. Jag är svensk, vi diggar mejeri. Och det är så oanständigt lätt att laga. Som sagt, måndagsmat?


I alla fall är det vårmat, med det rosa och gröna. De sa faktiskt nåt om våren på TV, att nu har vi snart vår. Men det har inte ens blivit februari än, så jag tror våren inte riktigt är redo än, och inte för att det gör ont när knoppar brister!