Jag begriper att folk som stjäl av sina barn rankas rätt lågt på listan över moderskänslor.
Hur är det med det här då, om man stjäl (och äter upp alltså) en påse bilar som ens mans 25-årige son glömt i bilen för en vecka sen? Är jag en dålig plastmor nu också? (Jag har i alla fall inte nallat på hans påskägg som hans far glömde ge honom.)
Snälla, ni som har tagit godis av era barn, kommentera, så jag inte tycker det är nåt oförlåtligt jag gjort.
Succumed to the godissug, det är väl i och för sig inte helt högt på självdiscinplinskalan. Usch.
Men jag gillar mig ändå för att ... jag är rolig och rätt så pålitlig och för att jag gör Mikaels liv så mycket bättre med mina många kärleksbevisningear :)
4 kommentarer:
What? Stal du mitt godis?! :D
Det var faktiskt pappa som köpte påsen så ät på du bara.
Men jag ser fram emot påskägget.
Haha, jag kan inte räkna gångerna jag nallat på Stellas godis utan att hon vetat om det. Gör inte alla mammor det?
Nu för tiden är det snarare barnen som nallar från mig...
Jag MÅSTE ta från Claras godis.. Hon får för tok på mycket från alla håll och kanter. Hon är ju bara två år!!
Skicka en kommentar