Mia skriker inte mycket. Hon knystar mest -- det är bara efter fem upprepade knystförsök när inget har blivit bättre som hon börjar vråla -- snällt av henne!)Men idag lärde jag mig att innan Mia skriker av klagan blir hon först knallröd i ansiktet. Det är som att läsa texten på utrikisk film och veta vad de ska säga innan de har sagt det.
Så coolt att ungar kommer med en sorts inbyggd instruktionsmanual. [Jaja, ni föräldrar tänker nu att jag är bra naiv, men ibland funkar den väl i alla fall!]
Blev också påmind om att vissa vuxna kommer med en sorts egen babymanual. Rob har en. Här han man försökt vinna tvillingarnas kärlek timme ut och timme in (ja, de små snuttarna de är vakna i alla fall) och så kommer han och så ler Mia förälskat efter fem minuter. Fusk. Ellen påminde om när hon kom hem till Ferrins en gång och Elsa bara helt kallt sa: Kommel Lob?
Oj, vad jag är kär i de där bebisarna.
Och så är jag glad att E&R kom fram i säkerhet trots att hon fick airbagen i nyllet när de krockade med trädbiten eller vad man ska kalla den. Rob sa log, men jag tror det är lite för stort. Den var nog liten för att kunna flyga när den blev påkörd, men nog stor för att utlösa airbagen. Usch, tur att det gick bra.
P.S. Klockan är 02:41 och jag tror inte det kommer att bli mörkare nu utan snarare ljusare. Och jag ser fortfarande att himlen är blå. Glad midsommar! (Dock står det här att solen gick ner 22:05 och går upp 03:35 i Stockholm idag, men jag ser ju själv att det inte är mörkt ute...)
Mest är jag ju kär i Mikael såklart. Det kan alltid tilläggas som lämpligt P.S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar