Lycka!

Hade ställt fram vågen igår kväll så jag absolut inte kunde glömma den idag -- mitt på badrumsgolvet.

Ni kan ju gissa vad lycka betyder för mig i detta nu.


Har gått ner 3½ kg så jag är äntligen på tvåsiffrigt igen. Jag är fortfarande tjock som ett hus, men jag är på väg ner. Tack och lov att jag har hittat annan sömnmedicin som fungerar. Och egentligen har jag inte ens bantat än, bara slutat med medicinen och sluppit det våldsamma sötsuget och aptiten den förde med sig. LYCKA!

Livet är underbart!

Om 15 minuter kommer älsklingen och så ska vi äta färskpotatis (och nåt mer men det minns jag inte vad det var) hos m&p, klämma på bebisar som vanligt, och glädja oss åt att E&R kom fram i två hela bitar. Jag blev lite skraj när jag hörde att Ellens krockkudde hade utlösts när de körde på en stock utanför Jönköping. Ända sen pappas olycka när Hjördis bröt nacken har jag haft respekt för bilar. Man kan dö i dem, eller skada nacken så man önskar man hade dött...

Sending good thoughs to Annika, apropå nackar och bilar.
´
Glad midsommar!