Mikael tyckte den var rätt värdelös och jag tyckte den var sådär. Den var sentimental och tillrättalagd och staplade film-klichéer på varandra (det enda som inte hände var att hjälten slogs men inte skadade sig). Men den lille killen var behållningen. Ljuvlig engelska, annorlunda tankesätt, söt som bara den.
Ni kan gott se filmen om ni vill, om ni har 2:40 över.
Som min fars dotter får jag väl beskriva maten också. Chips, grönsaker, dip. Färsk ananas (den godaste jag kan minnas att jag nånsin ätit) och vindruvor, fin mörk mintchoklad och hembakade mazarinmuffins. Jag stod för det sistnämnda, M för allt annat. Dessutom kom han med en helt underbar bukett i rosa med rosor, liljor, nåt jag inte vet vad de heter, och massa grönt. Helt undebar. Eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar