Träumerei

Kollar lägenheter, bara för skojs skull. Det är inte så farligt långt ifrån att jag kan bo i nåt litet coolt centralt. Men jag får bara ha typ en 1:a, eller på sin höjd 1,5:a, och så får jag bara precis äta och inget mer, inte ens gå och klippa mig. Och då bor jag såklart hellre som jag gör, här ute i naturen.

Fast se vad fint man kan göra med sin 1:a, så man får både garderob och "sovrum"


Och hur lyxsnyggt man kan tapetsera sin minimala sovalkov


Hur som helst, men man vet att man kollar på en dyr lägenhet när man öppnar länken och man hör tonerna av Claire de lune... Och när det kallas för "våning", inte "lägenhet". Och när det heter "stuck" istället för "stuckatur". Ja, då vet man att man inte har råd att bo där. Inte ens om man slår sig ihop med fem andra...

Men vad sägs om:
Ett eget litet townhouse med vackra grannar (OBS! Missa inte Minin)


Till och med den här hallen är vacker som en dröm! Jag får seriöst habegär av listerna!


Aargh, ni vet vad jag brukar säga om serveringsgång, men serveringsskåp är inte heller fel!


Som gjort för att rulla ihop mattan och dansa (se tidigare inlägg om Jane Austen-filmen där just det hände)



"Utsikt mot Nybroviken från det oktagonala rummet" (det är det vinröda ovan)
(Om man har ett oktagonalt rum har man för mycket pengar. Give me some.)

"Med hänförande vy över Riddarfjärden och staden"
(Vet ni nån som är straight som säger "hänförande"???)

Jag avslutar detta filosoferande om inredningens fröjder med två argument:

1. Money can't buy taste, only Carrara Marble.

och
2. Borta bra men egen baksida bäst