Både ledsen och glad

När M kom och hämtade mig igår var jag ju tvungen att säga allting som var dåligt för att han skulle förstå hur synd det var om mig... Förutom nåt inlägg nyss var det också allvarlig, ALLVARLIG pengabrist. Och sen i affären var det också en rätt allvarlig tjocklek som gjorde sig påmind. Av alla 18 par byxor jag provade var det bara ett par som var bra (många passade men man vill ju se snyggare ut än man egentligen är. Visste ni förresten att M trodde att kläders egentliga syfte var nåt om att skyla sin nakenhet, inte att göra en snyggare än man är. Men det lärde jag honom för rätt länge sen nu, så han följer tålmodigt med mig bland klädställningarna) och de kostade 399:-. Det är mycket för mig, som ännu inte har fått några bostadsbidragspengar från FK. Var för snål för att lägga fyrahundra på ett par byxor när jag egentligen bara borde gå ner några kilo i vikt och ha mina "gamla" på mig.

Hur som helst, M var i alla fall en äääääääääääängel. Trots att han inte fick se mig i minsta lilla oanständiga plagg i provhytterna... Han bar mina galgar fulla med byxor, kom med egna små åsikter (och ville att jag skulle prova en kjol som såg underbart vacker men kort ut... Först efter en halvminut fattade jag vad han höll på med, hehe), bar till provhytten och tillbaka, bar min väska, hämtade medicin åt mig på Apoteket medan jag satt å vilade, packade mat i kasse och bar och köpte mig sedan middag på McDonken utanför ICA för att jag skulle slippa laga middag. Sen plockade han in mycket av maten i skåpen också, och var sedan världens bästa kudde när vi såg på film. Ljuvlighet. Sicken pojkvän. Eller vad han nu ska kallas.

Och idag har pappa kommit. "I've got all my [men] with me". Jag lagade middag. Han ville ha pasta för det får han inte hemma; nu är de på strikt Sten-Sture igen. Jag gör ju inte som vissa som gör hela tomatsåsen själv och har färska örter i, men det blev gott ändå. Får se vad nästa kock säger vid smakprovet. Det känns i alla fall trevligt att laga mat till sin familj. Och säg nu inget, alla ni som önskade för allt smör i Småland att ni SLAPP laga mat till er familj bara en enda dag, för jag veeeeet att det minsann inte är så roligt i längden. (Känner mig som Oprah, när hon säger att "ni som XXX behöver inte skriva brev till mig om det". Jag och Oprah, vi är annars rätt lika ju...)

Och eftersom middagslagningen kändes så hemmafruaktig dammsög jag också. Har ju fått m&p:s Swivel Sweeper och den är faktiskt bra! Riktigt bra!

Jag orkar inte dra runt en hel dammsugare men med min SwSw orkar jag dammsuga hela lägenheten (fast det hade varit smartare att dela upp det på två tillfällen). Det enda som inte var lysande var när den skulle dammsuga mina två runda cappucinofärgade mattor. De är väl inte av världens bästa kvalitet (ena är Ringum från IKEA och den andra är en likadan mindre men från Ullared)

och de släpper väldigt små små partiklar från sig, små fjun liksom. Och de var så lätta att de nästan blåstes iväg istället för sögs upp. Men annars måste jag säga att jag är helnöjd. Både badrumsmatta och hallmatta ser nu nästan ut som nya igen. Tänk så käckt!

Borde väl nästan sortera böcker och CD:ar nu, eftersom alla fortfarande bara står lite huller om buller. Tja, det finsn fler projekt att göra. Ska inte tråka ut er med att nämna dem. Jag är helt enkelt djärv och går bara och gör nåt, utan att tala om det här!

[Ja, bloggen börjar bli min navelsträng. Men detta var ju ett första försök att klippa.]