Tur på miljonen

Jag har en återkommande dröm, eller rättare sagt så återkommer platsen. Det är en ofantligt stor lägenhet precis i centrum av Stockholm. Den är i två etager med boendeytan överst. Där finns även ett superstort rum som kan användas som festlokal. På undervåningen finns bland annat en simhall. Jag antar att det här stället representerar nåt.

Idag var mina föräldrar och syskon där. När de nästan skulle åka kom jag på att Marve låg i bilen och kunde de inte ta dit den? Men under tiden körde jag fel med cykeln och kunde inte hitta hem. Jag såg ett torn som jag kommer ihåg att man ser från insidan av lägenheten men när jag kom dit kunde jag inte känns igen mig. Så var helt vilse och orkade inte fortsätta cykla. Kom sen in på ett farligt område och jag ville så gärna sluta cykla men vågade inte. Så fortsätta cykla för att inte bli attackerad, fast jag nästan föll av och grät för jag var så trött och inte orkade leta efter där jag bor för jag behöver VILA.

Insåg också att min familj snart skulle åka hem. Och att Mikael inte hade svarat på mina samtal på tre veckor så jag skulle nog bli helt ensam. Och det var förfärligt.

Igår drömde jag om samma lägenhet. Då var jag i köket och röjde bland gamla papper. Såg en check på en miljon som jag ställde bland de andra papperen. Men tänkte att jag borde ha bättre kontroll på en miljon. Och när jag skulle ta den så var den borta. Letade jättelänge och började på panik. Mikael och jag skulle ju använda den miljonen samt miljonen fick skulle få för den där lägenheten jag alltid drömmer om för att köpa nåt att bo i ihop. Men han hade inte svarat på mina samtal på flera veckor.

Det med miljonen var lättare för jag vaknade på nåt sätt där det inte kändes verkligt. Jag hann liksom tänka att det var tur att det inte var sant, innan jag vaknade. Men idag blev jag väckt mitt i drömmen. Av att jag hörde väckarklockan ringa. Men när jag tog ur ena öronproppen var det helt tyst. Jag hör fortfarande ljudet dock. Och dem drömmen vaknade jag mitt i och känner mig fortfarande rädd för det jag var rädd för i drömmen, och frustrerad för.

Men precis som igår har jag fött en låt med tjejerna i Unitone i huvudet. Can you hold me now, heter den.Den är som ett samtal med Gud om att jag inte mår bra och behöver din tröst. Det är faktiskt Gud sången frågar om han kan krama mig nu. Den ger mig tröst. Förra gången jag hade en mardröm hittade jag en inspelning av den sången från i somras på Gotland.  Finns på Marias tidslinje. Den gav mig sån tröst.

Och jag känner mig sån igen. Behöver stt nån kramar mig nu.

Det där att jag tvingas cykla eller gå och aldrig kommer fram och är så slut att jag vill lägga mig ner på marken, är ju inte så svårt att analysera. Att jag inte hittar, är vilse, är inte heller svårt. Vad lägenheten betyder tror jag är att jag inte har ME när jag flyttar dit. Men det kommer nåt i vägen hela tiden o h jag flyttar aldrig dit. Och nu är det för stt Mikael verkar ha lämnat mig.

Sug på den, Freud.

Det är verkligen obehagligt att drömma jobbigt och man kan inte göra nåt åt det. Egentligen kan man väl, om man börjar drömma nåt otrevligt, bara styra drömmen dit man vill? Det är ju hela min hjärna som styr, inte bara den som är ledsen och ensam och vilse o hbrödd? Ska se om jag kan göra det nästa gång.

Fullständigt vansinnigt att få bara 1,2 miljoner för den dör enorma lägenheten. 10 är troligare. Så det är också lite jobbigt. Om vi bara får en så måste vi ta det annars har Mikael och jag ingenstans att bo. Fast det behöcs kanske inte för han har som sagt inte svarat på mina samtal på tre veckor. Så han är nog borta. Och då kommer jag att vara alldeles ensam i den där frodiga lägenheten. Och för trött för att skymma i den riktiga 9ynpisma poolen. Och Mikael har inga kurser där längre. Så det är bara öde och ledsamt.

Hela hjärnan har kvar känslan av desperation, frustration, rädsla, övergivenhet från drömmen. Fy för stt vakna i en mardröm.msnntror att det är sant så det tar lång tid att bli vettig igen.

Jag ska be Gud om en kram. l was wondering Can you hold me now?