Idag skrev hon att tankar bara är tankar. Och så slutklämmen att tankarna tar minsta motståndets väg. Så klokt sagt! Jag har aldrig sett på det så, men det stämmer ju verkligen.
När det gäller ångest så brukar jag kämpa emot den. Vägra acceptera att den vill finnas. För det är inte trevligt att ha ångest. Och egentligen lägger jag ju massa energi på att bekämpa den. Och när jag slutar kämpa finns precis lika mycket av den kvar.
Om man istället vågar acceptera den, bara låta den finnas där, så minskar den! Kanske för att om det är enklare så tar tankarna den vägen.
Jättebra att använda just det uttrycket. Det satte sig i mitt huvud, hoppas jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar