Kände mig lättad för att jag klarade av att svara sanningsenligt, tror jag.
Men sen skulle man säga märket på bilen och då hoppade jag av. Jag vet att den är fransk, och inte de ovanliga märkena Citroën eller Simca. Men Renault och Peugeot är ju typ samma sak. Kan inte för mitt liv veta vad det är för märke på bilen. Den är grå och vår tredje av samma märke så jag borde ju veta vid det här laget. Men alltså, man har ju inte bra pejl.
Det var rätt skönt ändå att hoppa av Sifo. Om frågorna blir svårare har jag ingen chans.
Jag vet vilken färg den har. Jag är såååå mycket tjej när det gäller bilar. Faktiskt föredrog jag den förra bilen, röd, för en grå sedan är Var Enda Bil På Parkeringen. Men å andra sidan har jag aldrig ansvaret för att hitta bilen på parkeringen utanför Ica Maxi.
6 kommentarer:
Jag tycker alla dessa enkäter är jätteroliga att fylla i! Älskar allt som är att fylla i, en tom ruta skriker efter att jag ska skriva i den. Inte för inte älskar jag korsord.
Och så gillar jag att ha åsikter.
Apropå ingenting - läste ni (eller har ni hört tidigare) Povel Ramels helt genialiska text?
Den kan rädda vilken dag som helst. Nästan Fröding-klass på den.
Tutti lurium lej
och Tuttiluskane mej!
Pulim pulim Fila bort i Hej!
Full i rackan pling
och spritt i lilla pippeling
Tocke ding och tocke dång
och sprutt i buskan lång.
modren
Vi har en röd bil. Det enda jag kan säga om den är att jag har svårt att komma in i den för att det är en kant på passagerarsätet som visserligen ska göra att man sitter stadigare, men jag skulle ändå hellrekuna kliva ut och in med nån sorts grace.
Haha - jag minns samtliga bilmärken och modeller vi haft i familjen sen jag var barn, inklusive rätt många registreringsnummer :-D Helt onödig kunskap såhär i efterhand, men inte sjutton är det en könsrelaterad egenskap att klara av att komma ihåg något annat än färg?? Och min egen bil har jag självklart full koll på - märke, modell. årsmodell och antal mil den gått. Samt förstås vilket drivmedel den går på och hur tungt släp jag får dra med den. Det sistnämnda måste jag liksom veta för att kunna använda den…
/Sofie
(med massor av både ”kvinnliga” och ”manliga” egenskaper)
Haha, Sofie, där fick du mig!
Härom dagen såg Mikael nån apparat som de reparerade nåt på bilar med och sa att han skulle vilja ha en sån. Jag skämtade med att det nog dröjer innan han kan visa den för A, det manliga barnbarnet vi har här i Vh som inte har fyllt ett ännu. Ja, eller E, sa Mikael, det kvinnliga barnbarnet här i Vh som blir tre och teoretiskt sett kan vara lika intresserad av manliga apparater som nån annan. Och har två års försprång på sin bror. --Ridå! Så tänker jag...
Förstår att den som kör en bil vet om vad den har för märke, modell och regnummer. Men jag sitter bara i bilen nån kvart varannan månad så jag har absolut inte pejl.
Det är precis ditt sista stycke som är min poäng - vad man vet och kommer ihåg om ett föremål eller vad man är bra eller mindre bra på i livet handlar inte särskilt mycket (oftast inte alls) om kön, utan om högst personliga intressen och preferenser och hur mycket man tränat på olika färdigheter. Och de intressena, preferenserna och färdigheterna sitter i hjärnan, inte i äggstockarna eller testiklarna (ja, jag vet att det på populationsnivå finns små könsskillnader i hjärnan, men de är så små att de inte i något fall kan förutse skillnader på individnivå, de individuella skillnaderna är alltid större).
/Sofie
(klart bättre på att backa med släp än att byta blöjor)
Ja visst är de individuella skillnaderna inom ett kön större än skillnaden mellan könen.
Sen undrar jag om du har mer erfarenhet av att backa med släp och därför är duktigare på det än den generella kvinnan? Förutom att jag tror att du som ingenjör är bättre på det än jag, oavsett om vi hade backat med släp lika många gånger. Och även om jag bytt fler blöjor än de flesta andra barnlösa kvinnor (som inte jobbar på förskola), är min man ändå långt bättre på det, med fyra barn.
Men vive la différence! Och leve likheterna också, och leve allting!
Skicka en kommentar