Nu börjar det

Några moderater hade skrivit ett inlägg på insändarsidan i Mitt i Haninge. De två första meningarna handlade om hur värdelösa sossarna var och hur de åtta åren med dem varit bortkastade

Idag fick vi reklam från Socialdemokraterna i Västerhaninge om hur dåligt det är med Akka vårdcentral som inte har några fasta läkare och svårt att komma fram, än mindre få en tid. Det mer än antyddes att detta var pga att Akka är privatägt. (Vilket ju bevisas av att resten av vården fungerar felfritt...)

I Mitt i Haninge stod det å andra sidan att Socialdemokraterna styr vården här och gör ett dåligt jobb och att det är därför vården är under all kritik.

Alltså en evig cykel av att skylla på andra.

Jag har ju en politisk åsikt. Men jag HATAR när man inte kan presentera sin egen politik så att den låter lockande nog med sina egna argument och förklarar varför ens sätt är det klokaste. Jag ser faktiskt ingen anledning till att politik ska gå ut på att sänka andra. Ibland måste man påpeka skillnader för att det nu är de ideologiska skillnaderna som skapar själva den praktiska politiken, men man kan säga varför ens egen syn är bra utan att säga att den andra är dålig. 

Som medlem i en kyrka som har en ganska substantiell proselyterande verksamhet som jag också har varit engagerad i personligen, så vet jag att det är fullt möjligt att tala om sin egen syn på saker på ett positivt sätt utan att säga att andra är idioter. Jag får avsmak av de där billiga smockorna.

Sen såg jag också att Aftonbladet hade en artikel om en kvinna som födde barn i hallen. Hon hade 12 mil till BB. Det var såklart meningen att artikeln skulle belysa hur förfärligt det är att folk har långt till BB. Men om kvinnan födde i hallen hade ju BB behövt ligga i grannlägenheten för att hon skulle ha hunnit dit i tid. Artikeln bevisar inte på nåt sätt det som folk klagar på. Och av de 450+ kommentarer som jag bara slängde ett getöga på så var det en handfull som sa just det, en handfull sa Vi hade 25 mil till BB i nåt-nåt-träsk och det gick bra. inte en enda sa Jag födde barn i vardagsrummet och bebisen dog. Ingen sa heller att vi hade nära till BB men det var köer så det tog två timmar i rusningstrafik. Ingen sa heller Vi hade 20 mil till BB och födde i rondellen utanför sjukhuset.

Jag förstår att en förlossning är nåt man inte vill genomgå hemma, i alla fall inte oförberett. Jag vet också att det kan gå dåligt både för mamman och barnet och att det inte bara behövs nån som håller i handen och påminner om hur man ska andas, utan att det är en medicinsk händelse där de allra flesta vill ha tillgång till så mycket personal som möjligt, och så kunniga, erfarna, djärva men lugna osv osv.

Men ska vi nu ha politisk debatt ända tills i september och det ska hålla nivån som jag läst om i veckan? 

Det är riktigt ledsamt.

Jag vet inte heller hur debatten går i andra länder, jag har inte bott utomlands under ett val och har inte hört rösterna inifrån. Kanske är det inte ett svenskt problem över huvud taget. Jag vet ju att debatten i USA är väldigt polariserad och att att den andra kandidaten i princip alltid är antingen en skurk eller imbecil.

Jag tänker inte rösta blankt som "straff". Det är för viktigt för att jag ska avstå. Men valkampanjen har bara precis tagit ett djupt andetag inför den första tonen, och jag vill redan muta ljudet.