Men en av grupperna jag brukade få se inlägg från var Fullständigt ointressant information. Ibland tyckte jag det var rätt så kul, fast på ett torrt sätt. Så efter några dagar gick jag med. FEL 1.
Fortsatte läsa en hel del tråkigt men roligt. Kom på en bit ointressant information tyckte jag, och skrev ett inlägg. FEL 2.
Det kom aldrig upp, men om det är femtio inlägg om dagen kanske jag inte ens såg det. Men hmmmm, vår generation är ju så självhävdande att om man skriver ett inlägg som publiceras i en grupp, så ser FB garanterat till att man får se det. Och se alla hundra kommentarer som jag skulle glädja mig åt, för att jag hade varit ointressant men rolig. Det är ju typ vad hela min blogg är. FEL 3 (Felet var inte att min blogg är ointressant men rolig, för det är den, om den nu inte är ointressant och gnällig, utan att jag förväntade mig att få in mitt inlägg.)
Så jag undrade om jag skulle leta efter inlägget. Det kanske tar tid att få dem publicerade för att gruppen är stor eller nåt. Så när jag satt där och läste (låg, såklart!) så såg jag ett inlägg från en tjej som säger att gruppen inte har publicerat hennes inlägg för att hon tydligen inte var nog ointressant och det blev hon besviken på.
FEL 4. Hon blev besviken? Här har vi en skrivtokig person som är stolt över sin humor, och som måste vinna! Jag struntar fullkomligt vad hon blev för sorts besviken känsla. JAG blev förkrossad.
Jag har väl aldrig nekats publicering förr, nej, inte nånsin. Bara det är ju ett stort, lilaprickigt ABER. Sen har de mage att säga att jag inte är nog ointressant. Betyder det att jag är för intressant? Det låter ju bra, men jag är ju ändå sur för att jag blev refuserad. För intressant, vi vill inte ha ditt inlägg. Vi är Facebook, där i princip INGET är intressant.
Hur ska man stå ut med en sån sågning? Allt är ju uppånervända världen.
6 kommentarer:
Jag har alldeles nyss gått med i den där ointressanta FB-gruppen och skrivit några kommentarer. Ingen aning om de "kommit med" eller inte. Tycker inte det spelar nån roll alls. Skrivet är skrivet, och glömt. Vad andra sen tycker är mig fullständigt egalt.
Vad då refuserad? Skriv och låt skriva. Om så ingen gillar det man skriver så gillade man det själv, det räcker. Men om man inte ens själv gillade det man skrev, så skulle man kanske ha raderat det. :-)
Så här låter jag mitt i natten med Stilnoct i kroppen. Jag kan inte sova för att vi ska möblera om lite i sovrummet i morgon. Tål inga roligheter, då ligger jag vaken i full förväntan. Funderar på att baka en kaka så mannen blir glad när han vaknar i morgon bitti. Kan amerikanerna började dan med kanelbullar så kanske vi kan börja med en kakbit?
Fast nu står klockan på 4:44. Kanske skulle försöka sova en stund i alla fall?
Modersvraket
Som vanligt när jag tittade i mitt köksskåp såg jag påsen med Mozartkulor som jag köpte till dig för flera veckor sedan. Den är frestande till max, särskilt på natten! Vill du ha den så ska jag försöka gå över med den till dig under dan, jag kan ju lägga den i brevlådan?
Mumselibabba! Mozart är bäst, på alla sätt!
modren, hängivet Mozart-fan med eller utan kulor
Parafraserar Grouch Marx: Jag vill inte tillhøra den FB-grupp som anser min kunskap tillræcklig før att bidra till en højning av gruppens kunskapsnivå...
AL, Mozartgourmand vars uppskattning av kompositøren liksom modrens ær oavhængig dennes ev. kastratstatus
😂😂😂
Nu vågade jag mig på att skriva ett inlägg i ointressanta gruppen.
Den kom med direkt.
Ha!
modren, skribent som aldrig refuserats
VA! Fusk! Men man skulle ju kunna smasha nu med "Du var säkert ointressantare än jag", men är det för lätt så är det ingen sport :)
Skribent som refuserats av ett äkta förlag en gång. Det är väl i par med Astrid Lindgren. Allt går att ljuga om med statistik!
Skicka en kommentar