Grrrr

Två otrevliga nyheter i dag. Den ene är en dansk läkare, Per Fink, hållit föredrag och säger att me bara är att man tror att man är sjuk, och det låter ju lagom oskyldigt, men han tvångsinspärrade och felbehandlade Karina Hansen som inte ens fick träffa sin familj på flera år och blev sämre av "behandlingen" såklart. Och så skriver han i Dagens medicin. Det gör så ont i mig, mig personligen och för dem som plågats av liknande sk behandlingar i åratal. Och så späs min läkarskräck på. Om en sån får tag på mig om ett par år när jag inte kan prata eller värja mig. Hjälp!!!

Sen har jag räknat hur många dagar jag har kvar av Mianserin, som jag sover på. 21. Så de räcker september ut. Men sen är det 18 dagar kvar tills den finns tillgänglig och då började jag gråta. Ska jag sova dåligt i 18 dagar och få ett nytt sånt där självmordstrauma? Bara för att en tillverkare inte kan göra den medicin som folk är beroende av. Skit, skit, skit. Hade tänkt göra en rolig sak i oktober, jag har velat med datumen, men om jag inte sover går det inte. Alla svärord i boken!

Sen är jag bekymrad för om VC kommer att insistera på sån där veckoremsa med dagens piller i så man inte behöver fylla sin dosett. Då har man m a o en vecka på sig om man får reda på att nån medicin är slut, remsan räcker en vecka. Och då finns bara apotekets varor med, fast jag pga läkarkonstaterad brist tar tillskott som jag köper själv. De hamnar inte i remsan. Jag tar ut allt i förväg nu, det brukar jag bara göra med det positiva. Men nu tar jag ut elände i förskott också. Kanske för att jag måste förutse allt och ha kontroll på sånt som mediciner som jag får suicidtankar utan.

2 kommentarer:

Anja Olergård sa...

Minnah skrev, men jag råkade radera istället för publicera så hör ör en kopia:

En dag i taget hjälper inte här, va? Jag hoppas att det löser sig till det bästa. Dessutom har du ett så fint nätverk att jag starkt betvivlar att det första skräckscenariet någonsin skulle kunna inträffa. Förr skulle, ja, jag vet inte...

Anja Olergård sa...

Ja, fast Karina hade också nätverk bestående av specialistläkare, familj, även internationella läkare som engagerade sig, samt advokater. Saken var uppe högt upp i det politiska i Danmark också. Amnesty var även inblandat men tyckte inte det var deras sak. Nu har jag ju Sköndal men hon hade också behandlande ME-specialist. Samma sak pågår med en brittisk tjej som heter Gina. Hon lades in på sjukhus för att få hjälp med näring och vätska och fångades sedan upp av psykvården som inte vill släppa hem henne, trots att hon också har ME-diagnos och specialister. När läkare som förespråkar den här typen av psykiatrisk "behandling" av en fysisk sjukdom ges utrymme för att hålla föredrag via landets högsta hälsoinstans så inser man att det är närmare än det först låter. I Göteborg har ju den danske psykiatrikern lobbyat med framgång och lierat sig med personer med makt över ME-vården, så att Sveriges äldsta ME-klinik nu ska lägga ner vid årsskiftet och en mottagning med psykiatrisk syn på me har vunnit landstingsavtalet.