Filmtips

En ny Jane Austen-film, hur ofta kommer det? Och hur ofta är det baserat på novell som aldrig filmats? Ni förstår min spänning inför att få se Love and Friendship, en ny film baserad på Lady Susan, en kortroman i brevform men med humor så det skulle räckt till en tjockbok.

Lady Susan är alltså en liten bok, men det är också Love and Friendship. Såvitt jag minns, det var kanske 15 år sen jag läste dem, så är själva historien i filmen baserad på Lady Susan. Men den nya titeln passar utmärkt! Den var bara 1.33 lång och jag som är austenfrälst hade gärna sett det dubbla. Så se den om ni kan! Den har ingen riktig romantik som man är van vid, utan är mer en fars och en samhällssatir om man nu ska säga nåt allvarligt.

Jag hade fullt upp med handlingen, men hann med att märka att Kate Beckinsale var lysande i huvudrollen. Hon är ju dock en hjältinna i Austensammanhang, men spelar även motsatsen med briljans. Vi hann lägga märke till att tiden inte var som i de andra filmerna, denna skulle utspela sig 1790, 20-30 år före de andra. Och så var karaktärerna i den här filmen något rikare, för när det var bomullsklänningar i de andra så var det siden i denna. Citat och helt korrekt observation av Jojo. Jag är ju också väldigt intresserad av inredningen som jag dock inte hann med att titta på. Men den här filmen tål att ses fler gånger. Faktum var att den lämnade en så välbehövlig smak i munnen att man ville ha en bit till så fort den var slut.

Regissör var inte Andrew Davies och jag minns inte vem.

Detta var en underbar filmkväll! Så kul att se en tjejig film med en tjej, som gillar Austen dessutom. Jag fick faktiskt detta i julklapp. Så Jojo kom hit med filmen och massa gott fika. En superduperjulklapp och jag är jättelycklig!

Min nya platta -- skärmen hade spruckit på den gamla, plus att den var så full att den varje dag varnade för att en del program inte fungerade som de skulle och man måste ta bort saker. Jo, men min nya platta sär skriver det jag ihop skrivit. Ni ser själva! Alltid denna stavningskontroll som rättar rätt till fel. Så om jag missar några ersättningar så får ni ge mig ett tag tills jag lagt in det mesta i ordförrådet, eller vad det nu kallas.

Jag har varit en redig mormor idag. Frågar hur snapchat fungerar, swipat åt fel håll av misstag, som lilla mamma när hon skulle lära sig dubbelklicka. Och när Jojo skulle gå fingrade jag på hennes jacka och kunde inte komma på vad den var gjord av, och sa Vad är det? Precis som mormor!

Så har jag också sett små rosaklädda prinsessor, för blonda för att vara k, men i Norge går det kanske an. B fyller 4 år imorgon. Be still ny heart. Jag gjorde misstaget att bara kolla lite på klänningar på h&m. Livsfarligt att "bara kolla lite". Där kan jag göra av alla mina pengar i resten av mina dagar. Jag köpte nog en och annan klänning åt Elsa när det begav sig. Å, små flickor i klänningar, det måste vara livets mening. Jag får vallningar!

Ändå försöker vi, jag, att hålla tillbaka på presenterna. När föräldrar skiljer sig blir det lätt dubbelt så mycket julklappar, och varken Mikaels barn eller barnbarn har behov av mer grejer. Och jag är en fattigpensionär och Mikael tog jag inte för pengarna. Men han är så förfärligt generös. Tusenlapparna flyger, och jag tycker det ligger ett värde i att de inte ska flyga. Man gör barn och för den delen barnbarn också en tjänst om man lär dem att uppskatta det inte rent monetära. Jag har försökt köpa välgörenhet till Mikael varje år, inte bara, men det är en bra fot att stå på och så kan man hålla tillbaka på köpfesten. Jonte har lagt märke till det för en jul hade han köpt sakerna på Myrorna, en tung värmeljusstake från ett "äkta" ställe, och en cool gångkäpp som gentlemän hade förr i tiden. Han visste dessutom att vad han än köpte därinne så gick pengarna till nåt bra, och det var en underbar present, att han hade märkt att vi uppskattar sånt. Jag höll på att säga att då blir man lycklig som mamma. Visst jag har moderskänslor för dem allihopa, vi bara har inget namn för vad jag är så vi kallar mig Anja. När N skrev på paketlappen i julas så var Til Anja Du er snil en lika värdefull kärleksförklaring som Mikaels första Jag älskar dig, eller hans senaste blombukett. Så jag uppskattar såååå att Jojo tog sig tid att hänga med mig ikväll, att filmen var så bra, den bakade kakan så god, och alla ansträngningar och försakelser tacksamt noterade i hjärteboken.

Om ni kan, gift er med en lite äldre man. Han stoppar in i både diskmaskinen och tvättmaskinen utan coachning. Och de personer som eventuellt medföljer kommer du att älska med en kärlek så stark att den kan förflytta berg.

Det enda jag önskar mig nu är att vara lite friskare så jag skulle orka umgås mer, orka hjälpa till mer, orka samtala så mycket att man blir en så viktig person att de kan vända sig till en i livet, inte bara "pappas fru". Jag är ju själv så ovan numera vid samtalande att jag ofta kommer på efteråt att jag skulle sagt det och det, och frågat om det ena och det andra. Jag pratar nästan bara med Mikael så jag är ovan helt enkelt. Ja, vi önskar alla att vi vore bättre på saker och då får vi öva.

Tack älskade Jojo för den kreativa och fett maxat typ uppskattade julklappen!!