Nu blev det jul på riktigt för nu kom första snön. Tillsammans med inbjudan om å gå på nyårsfest (som jag inte orkar). Några timmar, typ 72, senare och vi hade inte fått nån vinter alls det här året. Så konstigt. För bara ett par år sen var det värsta kaoset, folk fastnade och Mikael körde snöplog eller vad det var för maskin, frivilligt för den bara stod här medan gubben var och körde en maskin på nåt annat ställe. De fick ju jobba dygnet runt, och det är inte så illa som det låter, Mikael frågade om de behövde hjälp och dessutom har han körkort för grävmaskiner, hjullastare och sånt. Jag läste om nån pojke, kanske var han lite autistisk eller nåt sånt, som fastnat i nån buss och nån i bussen hjälpte honom. Tror det blev stopp i nån rondell i jordbro. Ja, och nu har vi fått lite, lite, snö, som redan ser farligt blöt ut. De säger att vi får ta vara på det, det ska snart bli varmt igen. Men igår läste jag att vi skulle få siberisk kyla. Jag vet inte om -5 är sibirisk kyla. Det är väl knappt ens rysskyla. Snarare Skånekyla, ha!
Ja, men de vi känner extra för kom fram till sig, om än i ultrarapid. Tur att barnen hade hela bilen full av julklappar. Men att sitta fastspänd är väl ingen hit. Jag älskar dem så hjärtat fladdrar! Och deras fina föräldrar. Och Mikaels andra fina barn, som jag fick så underbara presenter från. Sånt jag önskat mig, och lite till, och en jättetjock och glassig bok om inredning i Sverige. Den kostade nog en krona eller två. J är så generös. Förra julen köpte han nåt jag inte begriper men kallar legorobot, som visst är svindyr. I år skrev han fina kort till far och syskon lm vad de betytt, och för andra julen i år får J folk att gråta. J is the man. Och J is the women. Ska jag ska ett ord? Hem-ba-ka-de bul-lar!!!!!!! Det kan jag lipa för. Kanske måste gå upp och äta dagens ranson.
Jag är helt slut, klär på mig med många pauser, orkar inget mer, men jag lever om massa saker i huvudet. Som när belle ville mysa men jag förstod inte vad hon sa. Och ändå säger hon det på svenska så jag ska förstå! Hon blev lite frustrerad och sa till slut MYSA!!! Och då fattade jag äntligen. Hon ville att jag skulle svepa in henne i den supermjuka filten hon fått av moster jojo med belles namn på. Den var så len som inget jag känt förr. Tänk att den lilla söta bellen villa mysa med mig. Jag lipar nästan. Ja, folk som älskar en fast de inte måste, det är ljuvligt. Jag önskar att neo kunde åka hit och vara nån dag med jojo, nån dag med killarna, och nån dag med mig. Men vadå, ska jag lära honom hur man tvångsvilar? Vi kan ligga ner och läsa böcker. Han kan baka en kaka själv, eller... Vi kan ha långa, djupa, samtal. Att lyssna är nog så viktigt.
Jag skulle ju lugna mig så jag kan somna. Har tagit ldn några dar, för säkerhets skull, för det funkar ju inte, men om det nu skulle mildra kraschen den här gången, så testar jag. Men flera nätter har jag fått huvudvärk ca 2h efter intag, så jag skippade det inatt. Så vi får se. Imorgon ska jag träffa klarinare och få brunkål. Det var det enda jag inte åt på julafton, men det gick utmärkt ändå. Världen går ju under av så väldigt mycket färre saker än man tror.
So godnatt, hoppas ni får vakna till snö också. Jag längtar efter min familj. Där får jag alltid ha en hel soffa för mig själv. Livet är fint!
Och apropå snö, sätter jag in.en bild av en klänning som ser ut som om den har blivit snöar på, med meningen. Elie Saab såklart. Han är så duktig, fast vad begriper jag. Enjoy!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar