Glömde såklart

Med i Katrins paket fanns också ett bokmärke som hade kostat pengar till välgörenhet, SOS Barnbyar om jag minns rätt. Tyvärr säger det alltför mycket om mig att jag hetsar upp mig över boken, men inte hetsar upp mig över fattiga barn. Och av alla presenter jag köpt, hur många var till Jesus? Det är ju ändå hans födelsedag vi firar. Även den mest ateistiske person blir humanitär på jul, det har ju inget med religion att göra. Så pinsamt då att allt jag gjort för andra i jul är att köpa mig ett litet ögonblicks samvetsro från Läkare utan gränser till Mikael. Nästa år kanske jag borde köpa getter till alla och strunta i julklappar till vuxna människor med egna plånböcker.

Men tyvärr, eller inte tyvärr (jag är jättetrött), är det jätteroligt att få presenter, och jätteroligt att ge. Den som är nära en ser man när den blir glad, det gör man inte med den afrikanska kvinna som kan försörja sina barn med geten hon fick. Är jag vid 42 års ålder inte mer utvecklad än att jag är självisk i både mitt givande och mitt fående? Jag är så övertrött att jag inte kommer fram till några svar.

Läste nyss ett inlägg på Med livet på slep, en norsk ME-blogg som jag inte kan länka till på telefonen. Budskapet var typ Om du är ensam på jul och behöver nån att prata med, så... Vilken vacker tanke. Jag har inte kommit på den och det stör mig. Jag tänker bara på mig hela tiden. Förfärligt. Hur blir man egentligen en bättre människa? Jag vill verkligen det. Inte tänka så mycket inåt, som Nu börjar jag få feber igen. Det är svårt när man har en sjukdom som hela tiden kräver avstämning hur jag mår, så jag kan stoppa mig själv från att bli sämre. Det är svårt att tänka inåt hela tiden och ändå behålla fokus utåt.

Samtidigt som jag inte vill vara otacksam, varken mot finkatrin eller de andra jag kommer att få presenter från de närmaste dagarna, hoppas jag. Det är otacksamt att börja prata om övergång till getter, när folk visar mig sån enorm kärlek.

Svaret kanske ligger i balans! Att man köper både en present och en mässlingvaccination. Och att gåvorna fokuserar på den kärlek man känner, för det genererar glädje och godhet som varar länge. Så är det nog!