Om sannolikhet

Ni kommer väl ihåg Tage Danielssons klipp Om sannolikhet ovan? Görkul och tänkvärt.

Och visst är det så, att vissa saker först, eller sist, är både sanna, felaktiga, och nånstans i mitten eller före eller efter, sannolika.

Först var jorden platt. Nu är det sant att den är rund.

Först fanns det åtta planeter runt vår sol. Sen upptäckte man Pluto och det fanns nio. Nu finns det bara åtta igen, för Pluto är ingen planet. Det är sannolikt att det är så. Men mer vågar jag inte säga.

Först skulle bebisar sova på magen för att inte dö i plötslig spädbarnsdöd. Nu ska de visst sova på rygg. Eller om det är tvärtom. Nåt av det är i alla fall sant, men inte 100 % sannolikt.

100 % sannolikt är det dock att alla dör, förr eller senare. Men kanske inte 100% sant, för vem vet om det går att frysa ner människor om en tid, så att de inte räknas riktigt som döda?

Och min favoritgrej att irritera mig på: Vuxna som stoppar in sitt barns napp i munnen innan de ger den till bebin. Det finns mer bakterier i en vuxens mun än på toastolen ju! Och bebisars bakterier är inte samma som vuxnas. Men nu i veckan läste jag att bebisar får starkare immunförsvar om de får föräldrarnas nappbakterier. Inte ens det var sant?! (Och jag är fortfarande lite upprörd över att jag ska ha fel, efter 41 år av att ha haft en viss åsikt.)

Dessutom -- och detta tror jag verkligen på -- så orsakas hjärtsjukdomar inte längre av fet kost och högt kolesterol, utan av inflammation. Med högsta statinförbrukningen ever och allt fetare medborgare, har USA också mer hjärtsjukdom än nånsin. Det är längesen, om nånsin, som jag trodde på "kolesterolsanningen". Så den nypåkomna sannolikheten passar mig och jag skulle nog kunna svänga mig med att kalla den sann i ett svagt ögonblick. Fast då skulle nog M börja knorra lite.

Min Mikael är nämligen rätt noga med det där att saker ska vara sanna. Ingen gillar att bli ljugen för, men det är inte bara det. Han, nä nu ska jag inte outa honom. Jag säger bara att det är viktigt för honom att man säger det man verkligen menar, och verkligen menar det man säger. Det är ofta så att man inte gör det, utan att märka det, så jag har börjat träna mig. Och det här med sanning, lögn och sannolikhet är ju på ett sätt relativt och alltså inte helt okomplicerat. Man kan mena olika saker med samma ord. "Jag kommer inte så mycket för sent" betyder nog olika för mig och Mikael. (Sätt en peng mot det, den som vågar.) Så vad är sant? Hur gör man för att tala sanning? Hur gör man för att ens veta vad som är sant?

Jag tänkte faktiskt inte svara, för jag är hungrig och ska gå och ta mig en korvmacka. Men tänk gärna på vad ni tar för givet som sanning. Kanske bara för att nån har sagt det. Folk kan till och med ljuga om dig, inte bara för dig. Det finns mycket lögn och osannolikhet, blandat med sanning.

Och sånt där allmänt som att man inte får mörda och så, det kan man också tänka över. Är abort att döda? Vad är skillnaden mellan att döda ett 18 veckors foster och ett 43 veckors, som visserligen är utanför magen och "lever" (såg ni den hemska artikeln om att det ÄR typ samma sak?! Måste vara ett skämt. Måste.)? Några (buddhister??) försöker att inte trampa på myror för att efterleva budet att inte döda. Andra blir vegetarianer. Andra går ut med hunden och äter köttfärssås till middag.

Folk har rätt till olika åsikter. Men det viktiga är att man har en egen ryggrad, tänker över sina egna beslut och åsikter, så att man inte bara rullar med åt det håll jordplattan lutar. Jaja, hur blev det med korvmackan?