Idag mådde jag som på en vanlig måndag fast jag började få dagen-efter-symptom vid 7-8-tiden på kvällen.
I vanliga fall får jag inte dagen-efter-symptom förrän på tisdagen.
Det funkar så för mig att ju mer jag har tagit ut mig, desto senare kommer reaktionen -- samma dag, dagen efter, eller upp till två dagar efter.
Att jag mår lite dåligt idag är alltså mycket goda nyheter!
Men så gjorde jag allt för att hålla mig inom ramarna och i princip allt jag gjorde inför middagen var att plocka undan min dator och min pappershög från matbordet samt koka ris. Och ingen disk efteråt. Och jag var bara på ett möte i kyrkan, inte tre. Och duschade på kvällen före. Plus att Mikael torkade mig och filade mina fötter.
Fantastiskt att ansträngningarna att bete mig mer i linje med vad jag tål betalade sig. Men förfärligt vad lite jag tål. Fast fantastiskt att jag nästan lyckades hålla mig inom gränserna för det lilla jag tål. Det är framsteg, det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar