Men Mikaels son Jonathan spelade inte, han lekte. Typ. Ja si ungdomar. (Egentligen var väl killarna bra och tjejerna värdelösa, men sån könsdiskriminerande inställning tål jag inte. Bättre att falskeligen men ändock åldersdiskrimnera.) Först provade jag att sjunga och en låt gick bra, den andra gick åt skogen. Det var inte lätt att sjunga Michael Jackson, som är så hög för att vara kille att mitt tjejläge sprack, och ibland lite för låg för att jag ska kunna sjunga i kill-läget. Det var en sorglig syn, mig sjungandes de jacko:iga Uuu, weee, på rätt ställe för poäng... Pinligt, som dansken skulle ha sagt.
Sen fick jag prova trummor. Ojdå. Jag har taktkänsla, men fattade ändå inte att jag måste slå lite lite före rytmen för att det skulle hinna registreras i tid. Så det var en allmän fadäs. M och Jonte försökte förgäves hitta låtar med lätta trummor, och inte förrän jag tog den lättaste nivån, där man fick slå på vilken trumma man ville bara takten var rätt, gick det någorlunda.
Sen fick jag spela bas. Så länge jag bara hade tre "tangenter" att trycka på och det inte var för många plötsliga synkoper så gick det bra och jag landade på 89% som mest. $103 pengar. [It's all 'bout the money.] Jonte hade sammanlagt $22 000 och jag föreslog att han skulle skriva i sina missionärsansökningspapper att han hade tjänat 22tusen på Guitar Hero. Not.
Nu har jag blivit hemkörd och utkörd och utslagen och ska snart bli inslagen i sköna lakan (nä sorry, nu börjar det bli för mycket Våge). Gonatt folks.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar