Som morfar

Min morfar lär ha börjat varje morgon med att kolla om han fanns med i dödsannonserna. Och så räknade han baklänges för att se om hans hjärna fortfarande var "snivskarp".

Och jag är på många sätt min morfars ättling. Till exempel gör jag alltid högaboleproveta lrdlunskapsdel för att se om jag fortfarande har det. Har aldrig skrivit själva högskoleprovet och skulle inte klara vissa delar särskilt bra, men ordförråd har jag. När de har 40 ord med får jag i regel inte alla rätt, men när de bara har 20 så brukar jag det. Fast jag faktiskt har fått 18 nån gång också.

Men i år är jag alltså fredad igen. Vilken röta!

10 kommentarer:

Monica sa...

Jag kollar också om min kognitiva förmåga kvarstår. Ibland tycker jag mig märka en seghet som inte längre fanns där. Vi har inte haft några släktingar med demens förrän nu då min syssling, bara några år äldre än jag, fått Alzheimers. Kanske är jag lite påverkad av den kunskapen, men jag vill verkligen inte bli dement!

Anja Olergård sa...

Oj, vad tråkigt. Ja, det är en sak att bli lite glömsk när man närmar sig 90. Alzheimers är ju inte precis så. Såg ett fantastiskt program om det med Louis Theroux. En kvinna på ca 40 med en tioårig dm Isla klarade inte längre att ringa ett samtal på sin telefon. Men hon förstod inte att man normalt kan det. Jättehemskt.

modren sa...

Jag kunde förstås inte låta bli att klicka på Pröva igen, eller vad det nu stod, men det gick ju inte. Tur att det inte var en datortävling. Och både pappa och jag har svårt med telefonsamtal. Trycker på fel knappar etc.
En bankrånare med huva och pistol sprang in på en bank och skrek åt folk att slänga sig ner på golvet. Alla lydde genast utom en äldre man. Rånaren skrek åt honom men han skakade på huvudet och sa: Nej, jag står kvar för jag är civilagent. Rånaren: Det kvittar vad du är, släng dig ner! Nej, sa mannen, jag är civilagent.
Då drog en liten dam från golvet i hans byxben och viskade: Du är inte civilagent, du är senildement.
Demens är inget att skratta åt. Eller är det kanske det enda vi kan göra åt det?
Så länge jag klarar de svåraste korsorden utan att fuska med uppslagsböcker, eller sudoku på kamikazenivå, så bekymrar jag mig inte.
Men namn kommer jag inte ihåg.
modren

Anja Olergård sa...

Jag hade bara satt in ett foto av min skärm, så det gick inte att trycka på nåt. Vill du göra det själv kan du googla på svt och högskoleprovet ordförståelse. Mikael gjorde det igår eller i förrgår och fick också 20. Det var inte så svårt i år.

Jag trodde farbrorn med rånet skulle säga att han inte kan ta sig ända ner till golvet. Det har jag förståelse för.

Mikael hade gjort ett korsord igår och hade bara ett led kvar som han inte kunde. Jag tittade på korsordet i ca tre sekunder innan jag kom på ordet. Då sa jag Tack till honom för att jag fick känna mig smart. Men han hade ärligt talat inte kommit på det. Det är ju också skillnad på att ha gjort ett helt korsord redan och att ha en oanvänd hjärna som säger ett ord. Men båda blev nöjda.

modren sa...

Jag vill då inte strö salt i såren, men jag löser gärna korsord och gör högskoleprov etc för att känna att fast kroppen blir allt skruttigare, så funkar huvet fortfarande. Jag vill fortsätta översätta så länge jag känner att jag är bra på det. Men minnet är mycket kortare än förr, d v s närminnet. Skolkunskaperna sitter kvar efter drygt 60 år kantänka! Men när jag går in i ett rum minns jag sällan vad jag hade där att göra.
Och nu har jag fått en sång till att göra svenska av. Kul!
modren

Anja Olergård sa...

Kul!!

Humlan sa...

Skickligt! Jo, nog märker man att du har stort ordförråd! Tror du har berikat svenska språket med en del nya ord också, som Uber seriöst tex😊.
Vad mysigt att lösa korsord tillsammans, eller, du fick mest avsluta kanske. Mamma gillar korsord också. När jag var yngre löste vi tillsammans ibland, satt på varsin sida bordet och då kunde hon ibland komma på saker hon inte sett när hon såg korsordet uppochner. Jag kunde ibland fylla i några tomma ord, men jag är inte lika allmänbildad som min mamma. Mer nördigt kunnig inom några områden.

Tänk om vi kunde lösa korsord ihop! Vad roligt det skulle vara! 😊

Kram Humlan

Anja Olergård sa...

Vad mysigt med din mamma! Ja, tänk om vi kunde lösa korsord ihop!!

Anonym sa...

Jag gör också alltid de där ordförståelsetesterna och får också alltid bra resultat, jag tycker att det mesta är helt vanliga ord? Eller så är det så att vi som ägnat en stor del av livet åt att läsa böcker av olika slag faktiskt "automatiskt" har fått ett stort ordförråd?

Angående att lösa korsord på distans så borde det väl finnas någon app eller liknande som ni kan använda? Tänker att det finns ju appar för olika spel mm och då borde det gå att konstruera en för korsord också? (annars får jag bygga en åt er!)

//Sofie

Anja Olergård sa...

Du har rätt Sofie. Tycker aldrig att orden där är svåra. När de har alla 40 från provet får jag inte alla rätt, men när det bara är 20 klarar jag dem i princip alltid. Och i år var det inte ens på håret. Bara vanliga ord, som du sa.

Läste nåt härom dagen faktiskt om hur många ord man har i sitt ordförråd vid olika ålder och om man var en läsande person eller inte. Läsarna hade många många tusen fler ord i sitt ordförråd än de andra. Vilket ju är rätt givet.