Lite borta

Har sovit "delad tur" ett par gånger de senaste dagarna så min grunshjärna är värre än vanligt. Och igår pratade jag med sömnpsykologen och det blev jag för trött i huvudet av. Men hade bestämt mig för att jag måste ta de där proverna som har varit på tapeten i två månader. Om jag väntar tills jag orkar kommer jag aldrig att orka. Så fast hemtjänsten hade varit här idag (en ny tjej) så tog jag kometen till vc. Jag borde ha tolkat ledtrådarna bättre, eftersom jag stod och väntade på en dörr som jag inte hade tryckt på öppnaren för. Det borde ha blivit en stor neonfärgad varningslampa med blinkande ljus. Men ens liv är inte en tv-bild.

Men eftersom det var sommarväder så ville jag "bara" köpa en glass. Vilket jag gjorde, och det var en Magnum-nåt med kola och den var för söt. Men ändå. Jag köpte också några bitar lösgodis och en drickaflaska till när jag ska på bio på torsdag.

Mikael säger att det har pratats i radio och på tv om att man inte får ha med sig eget godis till bion längre. Och godis behöver jag kanske egentligen inte, även om det hör till att mumsa på något under filmen. Men dricka kan de väl inte hindra en från att ta med? För att man behöver ta medicin mitt i filmen? De är ju inte flygplatssäkerhet. Men ska dubbelkolla. Det är faktiskt sant att jag måste ta medicin när filmen har börjat, jag säger inte bara det.

Ska gå på Downton Abbey med Ellen! Är så excited att jag smäller av! (Jag vägrar säga taggad. Det finns inte i min ordbok!)

Men så idag då, så var jag inte så smart. Och inte blev det bättre när jag kom hem. Jag satt ute i Baden-Baden men var för lat för att fälla bak den (den är lite gammal och funkar so-so) så det var för jobbigt att sitta upp. Så jag gick in och la mig på soffan. Fel nummer "har tappat räkningen", skulle lagt mig i sängen för annars tror jag att jag kan vara uppe. Sängen ligger man kvar i, soffan går man i och ur på toa och hämtar mat och dricka. Så i soffan började jag tänka som att jag redan hade tråkvilat i sängen efter dagens många aktiviteter.

Så jo, jag fick världens snedtändning när jag chattade med Sara. Plötsligt kom jag på att vi har en karrébit som jag borde gå upp och bryna. Så jag pausade chatten och brynte steken. Och stoppade in den i ugnen. Och sen slog det helt slint för jag fortsatte laga resten av middagen också. Inte nog med att vi inte alls måste äta karrén idag, så gör jag resten av middagen också, "när jag ändå var uppe" (vilket är det absolut dummaste en ME-sjuk kan säga, efter "jag ska bara"), när jag redan har gjort en sak igår och två idag???? Just därför, i och för sig. Om jag inte har gjort nåt på en vecka kan jag tänka betydligt bättre än idag.

Men det blev god mat i alla fall, helstekt fläskkarré med rostade potatisar, bea och sallad. Det är så sällan nån av oss lagar riktig mat så det var helt märkvärdigt.

Och ja, det borde det också för sen fick jag minnesluckor eller munnesbortfall. Visste att hemtjänsten var här men hade tappat bort hela timmen. Jag tror inte jag somnade men om man gör för mycket efteråt så kommer man inte ihåg det första, antar jag. Kom inte heller ihåg vad jag betalade. Om de säger 780:- för nåt som kostar femti spänn så vet jag inte om jag ens reagerar. Jag är bara glad om jag lyckas sätta kortet mot rätt ände på rätt apparat.

Och vilken tur då att jag var så disciplinerad med att lägga mig i tid. För att väga upp för all extraaltivitwt. Hm.

Apropå H&M. De varnar för att jag kommer att mista minabpoäng om jag inte skaffar sig och så många före slutet av juli. Fat chance.

Apropå kläder så så jag lite på Uppdrag granskning om ligor från Östeuropa som stjäl kläder ur såna där erikshjälpenkontainrar och säljer i t ex Lettland. Hemskt. Har några grejer jag inte vill ha och jag är så sugen på att faktiskt sälja dem vidare. I vanliga fall brukar M lägga mina avlagda grejer på ett ställe på återvinningscentralen i Jordbro. Där finns det ett ställe för kläder där det går till en second hand-affär i handen som drivs av funktionshindrade. Det stödjer man gärna, men om allt är påhitt kanske jag ska sälja grejerna själv och inte tro att jag är så rik att jag har råd att ge bort felköp.

Förresten så är jag helt omöjlig nu. Mikael frågade vad jag önskar mig i födelsedagspresent och jag börjar prata om att jag trodde min eltandborste började ge upp men det var nog falskt alarm och jag vill inte få en ny om den gamla fungerar (för så kul är det inte att få en tandborste i födelsedagspresent) men han frågade om det fanns nåt som jag inte INTE önskade mig? Nä, suckade jag, det gör nog inte det. Jag vill bara gå ut och äta om jag orkar det. (Men jag tror inte vi har varit ute på julklappsmiddagen än.)

Men då är det bara blommor och barnbesök som jag önskar mig. Har jag blivit så gammal? Ja. Presenter känns ansträngande och meningslöst. Man köper ju det man vill ha. Ge mig bara en blomstercheck eller en bukett och några barnkinder att pussa på så är jag mer än nöjd.

Vi får väl se om jag hämtar mig i natt. Känns svårt att lyckas bli ännu dummare än idag. Men man vet aldrig. God jul!