Elie Saab
Alltså, folk!!!
Jag säger inte vem men en person som står mig nära berättade på fb om att en gammal vän till henne hade fått nån sorts hjärncancer och att läkarna i England, där hon bor, har uttömt sina möjligheter. Dock kunde läkare i Boston utföra någon behandling, som såklart skulle kosta massa pengar, så min vän frågade om någon kunde donera pengar. Det är ju en "vanlig" fråga när det gäller folk som har blivit sjuka i USA. Inget konstigt alltså. Men nu kommer det, bland kommentarerna, som inte var särskilt många (statusar om ohälsa genererar som regel ganska få kommentarer) så fanns det hela tre kommentarer om hur personen skulle bota sin cancer: sockerfri diet, cannabisolja och bikarbonatbehandling. Jag skakar bara på huvudet.
Läste nyss en artikelserie i norsk tidning om alternativ vård. En programledare och en frisk 10-årig skådespelare gick till tre naturopater med låtsat ont i magen. För det första krävs det ingen utbildning, erfarenhet eller legitimeringskontroll för att bli alternativmedicinare. (Om personen har sjukvårdsutbildning i botten regleras vad man får eller inte får göra.) För det andra bör man hänvisa ett barn med magont sen två månader till läkare, vilket inga av de tre gjorde. För det tredje så fick hon ungefär tio olika diagnoser, varav en var "4-5 parasiter i magen som äter hennes blod". Det blir en härlig mardröm på natten, det. En räknade upp ett dussin livsmedel hon skulle undvika, som lät som att hon var allergisk, men sen tog personen tillbaka det och menade att det bara skulle gälla i en vecka. Två eller eventuellt alla tre använde maskiner som "läste" resultatet i kroppen. En maskin beskrevs som en "speciell elektronisk apparat", jag skojar inte. Den var gjord av en doktor i fysik no less. Ja men då så.
Från denna artikelserie läste jag vidare om en klinik som utförde tarmsköljningar och hade haft en kund som var två år. TVÅ ÅR! I Sverige är det olagligt att ta med barn under åtta år till alternativpraktikanter. Läkare säger att det inte är ofarligt med tarmsköljningar (och räknade upp några saker som kunde hända, men jag orkar inte koncentrera mig så mycket att jag kan komma ihåg vilka) men att nyttan aldrig bevisats. Tarmsköljarna tyckte givetvis tvärtom. Läkaren som citerades i artikeln påpekade även det olämpliga i att ö h t utföra tarmsköljningar och koppning på barn, då det ena är högst intimt och det andra smärtsamt.
En 25-årig kvinna hade beskrivit sin cancerbehandling i sin blogg och sen i tv och därefter blivit kontaktad av en Anna, som kunde behandla henne. I intervjun med tv-programmet säger Anna att hon "garanterar att hon på 12 behandlingar gör henne frisk". Kemikalier från Amerika ska man inte stoppa in i kroppen, de omvandlas till tungmetaller. Hon har botat en 90-årig kvinna från lymfcancer, det har hon fotobevis på. Anna är till yrket fotvårdare och vill inte ha miljoner utan auktoritet. Jag antar att hon menar legitimitet. Ett besök går på samma taxa som fotvård.
Ni hör vad jag tycker. Kvacksalveri är en så ful form av bedrägeri, att sko sig på sjuka människor. Men jag säger inte att alla naturläkare är kvacksalvare, lika väl som inte alla norrmän är som Breivik. Jag tror absolut på att man kan ha obalanser och brister i vitaminer, mineraler, spårämnen, hormoner, neurotransmittorer eller vad dopamin och noradrenalin och sånt är. Men jag tror inte på att en specialist kan lägga en vitaminburk på min mage och så säger min kropp om den vill ha substansen eller inte. Och även om den vill ha just apotekets C-vitamin eller nåt annat märke.
Jag tror däremot på parasiter. Min kusin hade det när hon bodde i ett u-land i sin ungdom. Låg månader på sjukhus, var riktigt sjuk, gick ner massa. Men parasiter tycks vara det nya modeordet hos alternativbehandlare. På det viset tror jag inte på det. Klart att vi har massa bakterier i tarmarna, men det betyder inte att de är parasiter för att de är organismer som lever i oss. Det är att spela på folks okunskap och rädsla.
Att läkare däremot vet allt, kan bota allt, är ett FALSARIUM som jag hoppas ingen lever i längre. De kan ha fel, kan vara riktiga mansschauvinister, översittare, och i fallet med bunkerläkaren riktigt sjuka i huvudet. De kan ha fel i mitt fal, och har sagt det till mig. Att det inte är nåt fel på mig, att me inte är en sjukdom utan en slaskdiagnos, att jag är rörelserädd och borde få kbt-behandling för att komma över det, att jag behöver ta i mer, att det finns folk som är sjuka på riktigt. Men jag tror inte jag hört nåt sånt på det sista, men jag kan inte slappna av, för rätt som det är erbjuder någon mig sin ouppdaterade åsikt. En av mina läkare, jag har tre fasta, har skrivit en artikel om vilken hittepåsjukdom ME är. När jag kom i rullstol en gång frågade han varför, och jag väljer att inte tolka det sarkastiskt. Men han är väldigt bra på det han är, nämligen min migränläkare. Jag har haft migrän ikväll men bara en bråkdel av symptomen och svårigheterna som utan Botox. Så han får tycka vad han vill om me, en vacker dag kommer bevisen även nå hans öron, och bara han inte säger nåt dumt om det till mig.
Ja, men då har jag väl gått igenom läkare, naturpersoner (jag försöker inte dumma mig men jag kommer bara inte ihåg vad det kallas) och diverse "behandlare". Är det så lätt att bli det kan jag tipsa Mikael. En speciell elektrisk maskin som gör vad ingen vet säkert kan han säkert bygga. Och man kan printa sina egna certifikat och bevis, så det är bara att köra.
Men, kanske måste tilläggas, jag tror absolut på placebo och har många gånger önskat mig att det pillret fanns tillgängligt. Det finns mer jag tror på och inte tror på, men det känns som om det räcker redan.
Hur vet man om man är älskad?
I mitt fall vet man det när ens syster taggar en i en film på fb av två små nyfödda getter som studsar sådär gulligt. Jag har tittat på videon åtta gånger. Boink boink.
Photoshopping Mr Bean Into Things
Bored panda på Facebook hade tio bilder på Mr Bean som diverse andra och de var såååå roliga. Här är en. Nästan så man vill rama in den och ha hemma.
What is the deal with Kate Moss???
Jag kan snart inte se en inredningsbild utan att se den där eländiga fotoboken med Kate Moss. Vad är det med henne som gör att alla måste ha en bok med henne på? Kan ju tänka mig tio personer jag hellre skulle ha en bok om.
Här är beviset:
1. Babben Larsson
2. Estrid Ericsson
3. Elle Macpherson, om det nu måste vara en supermodell
4. Elsa Billgren kanske?
5. Victoria Bernadotte. Och don't get me started on Mary och Máxima!
6. En ung gets äventyr och för-hopp-ningar
7. Audrey Hepburn
8. Moder Theresa
9. Karen Carpenter
10. Bobbie Burgers
Bebislip
Helt från ingenstans började jag gråta när jag såg ett foto på Ebba Kleberg von Sydow med sin alldeles färska bebis som vilade i hennes nacke. Jag blev alldeles förtvivlad över att jag bara har upplevt det under korta stunder. Saknaden är så stor, mycket större än jag visste.
Det är säkert den där psykologen som börjar få mig att öppna mig för jobbiga känslor.
Och jag tänker inte riskera att nån av er börjar gråta, så jag sätter inte in fotot. Men om det kniper heter hon sitt namn på Instagram.
Lite ledsen
Min goda vän och ängel, M, miste sin far för inte länge sen. Klart man blir ledsen, men jag tror aldrig jag har träffat honom, så det känns som sorg med vadd runt omkring.
Sen går Mikael ofta och besöker en äldre man från kyrkan som har varit med om än det ena, än det andra. Och varje gång blir jag säker på att han inte klarar sig. Men hittills har han klarat av allt, och kände till och med igen Mikael igen vid senaste besöket.
Så är det en kvinna som är änka och hon brukar pinna iväg i sina röda skor och köpa allt hon behöver, men hon skadade sig nyligen ganska svårt vid ett fall.
Så nu har Mikael nästan täckt in vartenda vårdhem och sjukhus i omgivningen, och för säkerhets skull besökte han härom dagen en annan gammal man som inte kan klara nånting själv och han var inte så uppåt.
Jag har pratat en del med min hemtjänstperson om döden. Hennes mamma dog i Alzheimers relativt nyss. Och i torsdags hade hon varit på begravning för en vän som var flera år yngre än mina föräldrar.
Ja, och så börjar jag tänka Tänk om Mikael har krockat och aldrig kom fram. En millisekund tar det för oron att som en mygga surra sitt budskap in your face faktiskt. Men jag lär mig att tänka logiskt och risken är väldigt liten att han ska dö just idag. Men han berättade att han pratat med grannen och hennes man Krister har gått bort. Han hade cancer och de förväntade sig inget annat, men för mig var det ändå en chock. Jag är liksom för nära döden just nu, och det skrämmer mig. Jag vill inte vara synsk eller förberedd. Jag SKA gå på hans begravning så be att den inte är kl 11 för då kommer jag att få minnesluckor av att ha sovit för lite.
Mig, mig, mig! Allt på den här bloggen handlar om mig. Ibland blir jag trött på själva ämnet och vill skriva om påhittade människors liv. Men jag orkar inte och det är jag ledsen för.
En bekant disputerade idag och då blir jag också avundsjuk. Doktorera och skriva böcker har jag velat göra i 20 år men den här förbålna sjukdomen dikterar tvångsvila.
Jag är i alla fall väldigt tacksam för att Mikael lever. Varje dag är jag tacksam för att han är hos mig.
Och jag blev väldigt berörd av min fina hemtjänstperson i torsdags. Hon visar mig sån omtanke, och hennes kropp visar min kropp sån respekt. Hon gör det viktigaste man kan göra på denna jord, förutom älska sina barn. Men jag känner mig som om hon är en omtänksam mor.
Men hjälp, min mamma har bakat hembakat bröd till mig. DET är det finaste man kan göra för en annan människa.
Jag är omgiven av kärlek. Lite död också, som påverkar mig mer än det borde. Men Mikael höll aftonbön på telefon ikväll och bad Gud bevara oss tills vi ses igen. Han vet att han är viktig för mig. Och jag vet att jag är viktig för honom. Ni skulle se vilken enorm lila tulpanbukett som stod på vardagsrumsbordet när jag kom upp idag.
Att han finns! Att han är min!
Döden. Döden. Döden.
Hoppas ni kan må så bra ni kan.
Påskfjädrar
Det har tydligen varit någon exposé i Uppdrag granskning (?) om att djur far illa (vilka djur har fjädrar, höns då antar jag) vid tillverkningen av påskmiddag. Ojdå, min platta ändrade tillverkningen av påskfjädrar till påskmiddag. Det var väl en freudiansk felsägning om nåt!
Men seriöst, hur naiv är jag när jag trodde att fjädrar var tillverkade av typ nylon och plast. Har aldrig ens tänkt tanken att de där grälla, hemska påskfjädrarna i knallgult, lila och limegrönt kom från en levande varelse? Möjligtvis att man drog bort fjädrarna och färgade dem när hönsen ändå hade dött. Fy, man ska veta var maten kommer ifrån och man ska vara tacksam och man ska inte skjuta levande djur för skojs skull om man inte tänker äta dem, förutom om det har flyttat in en klan om sju svarta bökgrisar, vad heter de?, vildsvin, på ens tomt och har bökat runt sig i alla rabatter och gräsmattor, lagt sina ton vikt på svartvinbärsbuskarna och skrämmer barnen så de inte vågar gå hemifrån utan puffra, förlåt, jag menar vuxet sällskap.
Vad hade jag för mening med det här? Jag såg en artikel med 40 olika sätt att göra påskägg och jag ville nog göra hälften. Men påsk blir väl hemskt hos oss i år, gult, lila och limegrönt. Fast egentligen vill jag klä in påskägg i gamla boksidor och använda massa band och spetsar i vitt och blått, och bara ha de där påskäggen på ett tårtfat, marinblå ballonger i taket och möjligtvis en sån där med snöre och hängande vimplar.
Jag skulle gilla att koka ett tjog ägg med massa rödbetor. Det blir fina färger det.
Och idag såg jag hur man skulle skära en rödlök i åtta klyftor från ena ändan, men glömde vilken, men om man då bakar dem på låg värme i ugn vecklar de ut sig och blir grymmaste vackra sidorätten som en pion. Sale, pepe, olio e det där svarta som kan vara så gott, jag har det på tungan, sam... str... balsamico! Det tycker jag vi ska prova som sidorätt nån gång.
Ja, blåsa ur ägg gör man inte gärna med anlag för migrän. Så vi kanske helt enkelt skiter i mathygienen och bara målar dem kokta och låter dem ligga framme. Kokta ägg klarar väl sig ett tag? En, två, tre dagar i rumstemperatur?
De fjädrar man har hemma ska man visst skyndsamt använda, så häxornas lidande inte går om intet, men man ska för tjyvingen inte köpa några fler traditionsenliga tortyrredskap och hänga i nypollinerande syrenkvistar som man möjligtvis har snott. Eller köper man björkris i affären? Jag har aldrig i mitt liv haft björkris med fjädrar i i mitt hem. Där nånstans går en gräns. Men allt är ju nytt nu, nu kör vi så det ryker. Kycklingar och ägg, chokladharar ( ja), jag får nog läsa på vad det ska vara mer. För påsken handlar ju om påsk hade, godis och ägg jakt i trädgården. Det var helt säkert påskharen som uppstod. Blir det middag med barnbarnen här så ska det kuppas. Ordet Jesus SKA nämnas, om det så är det sista jag gör. Jag har blivit som mamma, som alltid ville läsa Julevangeliet men vi var mer sugna på att öppna presenter. Men är det en kristen högtid och man tror på Honom, så måste man faktiskt ge tid åt honom. Jag ska tänka lite mer på detta.
Ett inlägg utan bilder, men jag orkar inte leta fram grejer som jag inte vet var de är för att jag aldrig sparade dem in the first place.
Haha. [Syntolkning. Massa fjädrar, harar, vackra påskdukningar, och en äkta Jesus! Typ så.]
Nu drömmer jag igen
För bara 200 000:- mer än vad vi skulle få för vår lägenhet kan man nu få (få???) denna 3:a på 81 kvm. Likadant badrum som vårt, även färgmässigt, så där behöver vi sätta upp förvaringsskåp på väggen och kanske kasta ut badkaret (nej, sälja såklart).
Sen ska vi tapetsera, jag håller på och tänker ut det på nätterna.
Vi behöver också en del nya möbler och det börjar jag få styr på också.
Varför just denna, undrar ni? Jo, den ligger i vårt område och jag var och tittade på den och undrade om Mikael och jag skulle bo där när det begav sig. Men sen insåg vi att det var nog jobbigt att flytta hans grejer, så vi flyttade inte mina också, och nu har vi ju det bra här hemma. Men jag vill ha ett rum till som Mikael kan få ha som arbetsrum. Och att de andra rummen, vardagsrummet och sovrummet, är större ön här skulle göra att vi kunde ha bättre förvaring och ha plats för våra saker, samt ha ordning överallt jämt. Jag säger inte Ty det är Mikaels prylar som är problemet och att hans arbetsrum skulle fixa det, men jag har ju en del prylar, för många prylar och som jag "ska sälja på tradera". Jag vet inte vad jag inbillar mig.
Sen är denna lägenheten på andra våningen. Fördelen med det är ingen gräsmatta att klippa! Och också att vi inge har områdets gångväg bredvid både balkongen och lönesättningen p framsidan. Där satt jag i barnbarnen innan de byggde de andra områdena, nu orkar jag sällan klä på mig på sommaren för det är för varmt inne för att ha kläder och, och både på framsidan och baksidan känns det som om folk går precis förbi en. Gångvägen börjar vid lägenheten ovan, men då skulle man vara några meter upp i luften. Där skulle jag gärna sitta.
Men andra våningen. Om jag inte ens orkar gå till brevlådan varje dag, hur skulle jag tro att jag orkar gå i trappor varje gång jag måste lämna lägenheten, eller ännu värre, hur skulle jag orka gå UPP för trappor när jag är slut av ett vårdbesök osv. Går inte.
Jag är inte heller nöjd med insynen vi har i vår lägenhet och jag tror det skulle vara bättre i denna.
Sen är det en bekant som bott där, och det skulle vara fint att bo i hans gamla
lägenhet.
Man kan alltid drömma. Det skulle kosta mycket mer i månaden, och vi ska inte sätta oss i den positionen just nu. Vår gamla trotjänare Blunebilen (Brunos bil, som Elsa kallade den i Borås) har ju dött och vi har fått köpa en ny. Vi är ju inte rika. Men vi har det bra här. Många av problemen skulle lösas om jag hade energi. Då skulle jag orka plocka bort å!på mina olika högar, sortera ut sånt vi inte använt, kanske hjälpa Mikael med papper osv. Och så skulle jag tapetsera här hemma. Jag kanske ska önska mig en liten tapetsering av hallen i födelsedagspresent. Det vore inte så jobbigt. Och betydligt lättare ön att flytta till en ny lägenhet :-)
Ett klick bort
Vinröd lackskor. Ankelrem. Rejäl klack. Va-len-ti-no. Det står ju att man kan klicka för att köpa. Hur gör man för att låta bli?
Kollar priset antar jag.
Och kommer ihåg att även om klacken skulle funka toppen på mig, så kan jag inte knäppa såna där pilliga remmar så långt ner. Jag är vig som en trädstam.
Men om vi hade vunnit på Lotto eller vad heter det, Triss, det får jag ibland när jag svarat på enkäter, så hade jag köpt dem.
Måndagsbuketten
Färgerna, blommorna, jag får krupp, så vackert är det. (Det försvinner lite om nån läser bloggen översatt!!) Men den där mörkrosa färgen är det vackraste som finns.
Idag på Masterchef AU så var de sju och en skulle elimineras. De fick varsin färg i regnbågen och skulle inspireras av den färgen. En tallrik var så vacker, med rödbetor och sånt. Jag funderade seriöst när jag gifte mig om man inte kunde göra nåt med auberginer i dukningen. Den färgen.
Tulpaner och våren
Nu luktar det vår ute. Min hemtjänstperson är inne på andra veckan med skor (ja, till skillnad från stövlar el dyl). Idag lär det ska ha varit drygt 10 grader. Det är ju verkligen passé med snö. Johans fru Beth postade massor av snöbilder härom dagen, de kunde knappt komma ut genom ytterdörren och tjejerna hann med att åka pulka 10 minuter före skolan. Det var flera decimeter snö och hon var hur lycklig som helst.
Men nej, jag är inte inne på det spåret. Både semlor och tulpaner kommer tidigare varje år, men nu tycker jag det är dags. Längtar så efter att de ska ta bort allt grus framför vårt hus. Då är det verkligen vår.
Dålig reklammakare
När jag sparade ner den här bilden förut såg jag särskilt till att minnas vilken ort det var. Men tror ni jag har nån aning? Jag skulle hur som helst gärna bo på det där hotellet, åka skidor hela dagarna och äta middag där på kvällen.
Har jag berättat om den gången jag stod i liften i Engelberg i Schweiz, när jag bodde där, och mina skidor var kortast i hela liften fast de stod på pjäxan, inte på golvet. Det är så man vet att man varken har lagt pengar på nya skidor på flera år, samt att man ingalunda är en lika bra skidåkare som schweizarna. Fast jag är van vid att vara sämst i backen. En gång började folk i sittliften ovanför mig att skratta. Det var min första gång i en svart backe så jag plogade en hel del, om man säger så.
Tänk om hela me-föreningen skulle åka till fjälls när vi blivit friska. Köra som dårar i backarna, orädda för att vi nyss fått livet åter. Mmm!
Rosa!!!
När vi skulle gå en gång och alla tog på sig jackorna, stod Belle och var stum av beundran. Jag fattade först inte vad det var. Men jo, i en värld där alla vuxna har svarta vinterjackor så kommer jag där med en knallrosa!! Varje flickas önskedröm, i alla fall en sån flicka som gillar prinsessor och rosa.
Och härom dagen läste jag en artikel om färgord och som gick ut på att rosa har vunnit över skär och i viss mån även cerise, och lila har vunnit över purpur och violett. Mormor använde andra ord för en del färger än vad jag gjorde redan för 30 år sen. Vi pratade ju mycket om färger när vi var ute och letade reatyger till mina klänningar. Jag hade faktiskt en rosa klänning som hon kallade skär. Personligt minne känns som mest övertygande beviset.
Vad säger ni för ord om färgerna?
Den här klänningen!!
Carolina Herrera. Jag har sånt fantastiskt habegär efter den här klänningen. Den är livlig och konservativ på samma gång. Bästa blandningen.
Hotellfrukost i Luzern
Helgresor, jag sa ju det!
Idag tog jag jordgubbssylt på två croissanter som blev över efter min näradödenupplevelse/migränepisod igår. Så fullkomligt dekadent. Mikael såg konfunderad på mig där jag stod över slasken och försökt parera fallande brödflagor och jag svarade bara Hotellfrukost! Jag har nog inte ätit hotellfrukost, eller frukost över huvud taget för den delen, på drygt 15 år. Så går det när sömnen inte beter sig. Men själv är bäste dräng, croissanter med jordgubbssylt tog mig på en ögonblicksresa till frukost vid bord med vita dukar. Bra med så mycket fantasi.
Dagens får
Att hoppa av glädje är bokstavligt talat vad jag ska göra när/om jag får prova Rituximab och det verkar!
Räkor är så gott!
För att inte tala om lax! Jag är så hungrig! Efter att igår inte ha ätit nåt efter migränen, har jag idag varit hungrig som en varg. Det är lite starkt att kalla det tortyr, men det blev faktiskt lite jobbigt ett tag på Pinterest jag såg det ena mer läskande receptet än det andra. Kyckling, lasagne, lax. Och denna hunger sammanfaller givetvis med nån mental middagshunger, eftersom vi åt MACKOR till middag idag. Och även om brödet var färskt och påläggen goda, och man blev mätt, så är det liksom inte vad kroppen vill ha vid 19-tiden om man nu inte har ätit middag klockan 18. Jag krånglar till det mer än nödvändigt. Comme d'habitude.
Vad längtar ni efter för mat?
Helgresor
Förutom att åka till Sicilien på sensommaren och till fjällen på vintern, är det ett annat sorts resande som jag saknar väldigt mycket.
Helgresorna. Man tar en extra dag ledigt och tar helg borta. Trosa såklart, men även Österlen, Karlskrona, Göteborg, Smögen, Marstrand, Nacka (Vår gård), Köpenhamn, Bornholm, Oslo, Bergen, Tromsö, Helsingfors, triumviratet söderut Estland, Lettland och Litauen. Paris, Bordeaux, Camargue, Nice. Wien, Salzburg, Basel, Bern, Luzern, Genève, Locarno, Lugano. Mallorca, Kreta, nä, dit behöver man en vecka och läsa böcker vid vattnet. Mera då? Krakow, nån gammal badort. Sofia, Budapest, Prag!! Tyskland, jag måste egentligen se nån reklam för jag vet inte vart man åker i Tyskland. Folk köper öl över gränsen med det är inte den sortens helgresa jag vill göra. Frankfurt såklart, för att jag nästan har bott där. Venedig, Florens, Milano, Capri, Rom. London, Oxford. Dublin. Amsterdam, Bryssel. Självklart Sardinien och Korsica, men en vecka på vardera.
Fast i den här verkligheten när jag inte vet om vi har minst av pengar eller energi, så blir det förhoppningsvis en dygnskryssning/kväll till nästa kväll med middag, lite shopping, kanske köpa en räkmacka och äta på rummet. I hytten alltså. Förra gången betalade vi stort och fick ett rum som var 23-30 kvm om jag minns rätt. Så det var superlyxigt. Där kanske vi inte måste sova nästa gång, det är ju taxfreen man vill åt, plus en fin middag.
Usch, nu önskar jag vi skulle resa bort nästa vecka!
Opulence
Jag tror opulence betyder lyx, överflöd. Så det tänkte jag visa nu. Jag är inte helt på det klara med vad jag tycker. En del är fina, men...
Njut!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)