Och där bakom ligger Humanisten. Finns ingen plats jag har känt mig mer hemma, på ett helt annat sätt. Hemma i själen, även om jag bara gick där nåt år.
Mitt andra hemma är för alltid där Mikael är. Ofta så nära att jag kan sträcka ut en hand, en bokstavlig.
4 kommentarer:
Tänk, mitt bästa hemma också! Fast jag gick där i hela sju år.
Gick inte på gatan alltså, utan på gamla flickläroverket, där jag tog studenten på latinlinjen. Vi var fyra latinklasser som gick parallellt.
En gång var det ett busgäng (fast vi hade inte mycket sånt) som hällde skumbad i Poseidon. Det skummade i dagar.
Det var tider det.
modren
Fyra latinklasser. Det måste vara förklaringen till att folk är så urspårade nuförtiden, att ingen läser latin!
Bilden væcker ingenting hos mig æven om den ær fin. Men jag vet preciiiis vad du menar. Hær ær min motsvarighet som gør att det suuuger i magen av længtan: https://flic.kr/p/hdXwDa
Så många gånger jag suttit och sett den vyn i bilen på væg från Gubbis eller væsterhaninge. Men ænnu fler gånger jag pilat in mellan husen, kommit från t-banans uppgång till vænster eller från slussen till høger och så vidare vidare in i stan.
Din bild väcker inget hos mig även om den är vacker :) Men jag börjar skapa mig minnen och känna igen olika platser, och det kanske blir mitt hemma om 20 år.
Skicka en kommentar