Förut, när vissa folk var gifta med vissa andra, så var vi hos familjen H och åt jullunch på julafton. Har för mig att vi fick älgköttbullar ett år, och det var så exotiskt.
Ni som begriper vilka jag pratar om kan tänka er detta, men er andra kan jag inte hjälpa särskilt mycket eftersom jag försöker att bara outa mig själv i den här bloggen.
Men en jul började vi tala om familjens bakgrund. Chr är från Bohuslän och det är tyvärr inte jättespännande, men R började berätta om sin släkt. Jag minns inte detaljerna längre, men trots att han inte bredde på särskilt mycket, så var det så spännande som den värsta bladvändare. Och jag är ingen historieälskare, ännu mindre andra världskriget. Men han berättade så levande att jag än idag kommer ihåg fyra små ord som rymmer ett krig: gömde juvelerna i soffkuddarna. Själv har jag inte precis ett överflöd av juveler, men då har jag inte heller några soldater i mitt hem, som sen inte var mitt hem.
R har en bok inom sig. Jag ville ta fram en bandspelare på stört den där julen. Människoöden. Oförglömligt. Men ändå kommer jag bara ihåg de där fyra orden. Önskar så att jag var frisk och kunde skriva ner hans berättelser, om jag fick lov. Han har böcker i sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar