Inatt var vi på Helena Palms bröllopsmiddag. Hon hade lagat den själv, med viss hjälp, och det tyckte jag var hurtigt. Däremot bröt jag förlovningen med Mikael och slarvade sedan bort våra ringar. Jag letade sedan större delen av drömmen efter ringarna, bävade för att ringa honom och säga att jag tog tillbaka honom (bävade för att han - borde ha haft - två svåra dygn utan sin älskade). Men som väl var hade han inte riktigt trott på mig och hade inte varit särskilt orolig.
Så när jag vaknade gick jag upp till Mikael och bad om ursäkt för att jag hade slarvat bort ringarna och brutit vår förlovning. Han skrattade lite åt mig och sa nåt om att mina drömmar är så verkliga för mig.
Det är ju just det. Allt detta har varit 100% verkligt för mig inatt. Jobbigt.
2 kommentarer:
Måste fråga; menade du mig?? Isåfall kan jag tillsammans med Mikael med SÄKERHET säga att det var en DRÖM!!!! Jag tycker inte om att laga mat till folk (läs: middagsbjudningar) så min egen bröllopsmiddag skulle A-L-D-R-I-G ha kokat ihop själv.
Du kan lugnt gå och lägga dig ikväll med mantrat: det är bara drömmar, det är bara drömmar!
Kram!
Visst var det dig jag menade. Nu när jag är vaken är jag rätt säker på att det var en dröm, men inatt var du fyrarätterskock. Bra gjort :)
Skicka en kommentar