Saker jag faktiskt inte saknar, än

Inför lägenhetsvisning mm har jag börjat homestyla. Har tagit bort lite tavlor och luftat till det hemma. Ska ta bort en fåtölj också, och bädda neutralt och inte som nu i starkt fuchsia och vinrött. Det har också kommit en styrkning beige på hallväggarna (tack, lullelappa!!) och en till kommer imorgon. Tänkte föreviga några minnen av det som inte ens fåglarna vete när de kommer fram igen:

Först är det mitt officiella husnamn, Humlebo. Den skylten har jag faktiskt slängt.


Sen har jag tagit bort mitt "familjeträd" från hallväggen:

Och negressen jag fick när mormor och morfar hade dött, och som ingen ville ha men jag älskar, har också åkt bort. Och tavlan av mig i profil som en ryss klippte ut på ett mar pinuter på en hantverksmässa i staten New York för två år sen, den ska inte heller skrämma bort några lägenhetsköpare.

Sedan är det några tavlor i sovrummet som byetder mycket för mig, och som jag har tagit bort.

Ovanstående har jag broderat själv! Halleluja!!! Känner mig så hemmafruaktig.

Nästa är viktig fr den påminner mig om en resa till USA, där jag som vanligt var på kyrkans museum en lååååång stund. Den gången handlade utställningen om pionjärer och det som blev tavlan nedan (bara ett foto jag tog av en fantastisk tredimensionell tygskapelse) rörde mig djupt. Alla behöver vi nog en ängel som putter på bakifrån ibland. Historien står på baksidan.

Mina Willow Trere älskar jag också! Jag har köpt en för att symboliera allt jag tycker är viktigt och älskar i livet (fast jag får väl skaffa en av en kvinna som omfamnar en man nu också, men den hör inte dit i storlek, så jag vet inte...) De här representerar i alla fall, fr v:
Bön, skriftstudier, god litteratur, musik, glädje/hopp, kärlek till barn.