Rapport från en sjuksäng

Har precis ätit middag och har därmed vaknat till lite, så jag tänkte passa på att sitta upp när jag orkar och berätta lite om dagens funderingar.

1) Vi har för dåliga förkylningsmediciner i Sverige. Att bara slänga i sig Alvedon och Ipren och C-vitamin hjälper inte. Fast det kanske finns nåt på Apoteket som inte är nåt kinesiskt naturläkemedel och som jag inte vet om.

2) Blev irriterad på den förfärliga moralen som lovprisas på TV. Har ju inte tittat så mycket på TV sen i maj, men idag låg jag i soffan hela dagen och glodde på dumburken mellan jul-CD-lyssningarna. Såg nån serie som slutade med att en kvinna i snygg rödaktig dräkt bjöd en chef (EN chef, inte SIN chef) på en drink. Han svarade lite tafatt: Drink? Ja, sa hon, en sån med alkohol och kanske lite iskuber. Jag är gift, svarade mannen. [Nu kommer det:] Men du är separerad har jag hört. Ja, men vi jobbar på det. Varpå räpan säger med en mycket förförisk blick och framstickande behag (de stack faktiskt inte fram men hon såg ut som om de gjorde det och hon visste det, ni fattar... lite konstnärlig frihet måste jag få ha) när hon böjer sig ner och skriver sitt telefonnumemr på ett visitkort och räcker över det med en erotisk handräckning (måste träna på det)och säger med kattröst: Om du tröttnar på att jobba och vill leka, så vet du vad jag har för nummer. Jaja, undrar sen varför folk tror att när man inte är nykär längre så är det förhållandet det är fel på, inte ens uppfattning om det..

3) Vågar inte erkänna det, för då kan jag hållas ansvarig för det, men jag känner att jag vill skriva Författare bredvid mitt namn som yrke. Såg på Malou-morgon på TV4, där de hade Karin Alvtegen och en kulturtyp från Expressen samt kulturminister Liljeroth med, och jag vill så gärna skriva böcker!!!!! Bokdiskussionerna -- och livsdiskussionen som det egentligen är -- var så fascinerande! Bara en sån grej som webbmastern för Malous bokklubb sa, att nu när alla läser och skriver bloggar om sina liv och man får uppleva saker i realtid, så lägger det större krav på författarna att tävla med verkligheten. För om man har läst om nåns kamp mot XXX på dens blogg på dagen, och sen läser en påhittad bok om samma kamp på kvällen, så måste ju den vara lika inlevelsefull för att man inte ska tycka att det saknas en dimension. Ska skaffa mig en vacker låda (ingen "vacker kruka") där jag ska samla tankar som ska bli min första bok. Jag vill att det ska bli nåt verkligt, nåt matnyttigt, inget som man effortlessly kan kasta ur sig medan hjärna går på högvarv av för mycket pepparkaksdeg. Jag tror jag har fattat beslutet att börja förbereda mig för att bli författare.

4) Och apropå pepparkapsdeg så har vi kvinnor återigen bevisat varför vi borde styra världen. Pappa hade köpt en förpackning pepparkapsdeg på Netto härom dagen. Den skulle vi ha med oss till Sälen och baka i jul, trodde han. Gissa om den är slut. Så om man redan har börjat lyssna på julmusik och ätit pepparkaksdeg och köpt en julkudde (som ligger framme i soffan), betyder det att man får ta fram sina adventsljusstakar också?

5) Och när det nu så ohämmat handlar om jul här på überseriöst är jag nästan lite besviken på att jag inte kunde hålla mig från att köpa Willow Tree's Nativity förra julen tror jag det var. De har kommit ut med en ny, som på ett sätt är ännu finare... Döm själva.