Det ringde en liten söt 16-årig kile på dörren och jag öppnade riktigt tveksamt, som en pensionär som var rädd att bli nerslagen. Precis som mormor öppnade dörren sådär försiktigt om jag varit dum nog att hålla för titthålet, vilket inträffade ett otal gånger, tyvärr.
Och det där med baciller. Tjena morfar, I feel you now! Mikael blev lite snuvig i helgen och har även hostat. Det var en ganska mild förkylning så han är redan mycket bättre. Men jag är så rädd för honom. Det blir inga pussar förrän rösten låter som den ska.
2 kommentarer:
Jag upplever att min relation med de äldre generationerna blir bättre och bättre. Att de liksom mjuknar i kanterna och att jag bättre förstår varför de var och agerade som de gjorde. Både det positiva och det som kanske inte var lika hejsan. Hoppas att du håller dig kry och att Mikael snart piggnar till!
Precis så! Man förstår dem för man blir som de!
Skicka en kommentar