Den tyngsta förklaringen!

Min långa utläggning om varför jag inte sov, som både var terapi för mig att tänka ut, och som jag inte bara använder för att skylla på saker, eller på mig själv, fick nu den sista pusselbiten. När jag hällde ur nattens sömnpiller i den lilla skålen och fyllde på med magnesium som är så stora att de inte går ner i dosetten, tyckte jag det var lite skralt. Och när jag kollade efter så saknades Stilnoct. Och det gjorde de igår också, och i hela dosetten från igår. Det visste jag ju mycket väl om, och var varför jag fick dela upp den senaste apotekabeställningen, för att kylbudet med migränsprutan inte gick att boka förrän efter att Stilnoct redan hade tagit slut i söndags. Så inte konstigt att jag aldrig blev trött, och att jag hemföll åt självförakt och att den extra stilnocten jag tog vid sex-tiden inte hjälpte nåt vidare. Det fattades mer än så.

Jag blir så glad. För nu hade jag ju tagit på mig allt, att jag är för otrygg med den nya medicinen så att jag ska bevisa att den minsann inte räcker och att jag kommer bli sömnlös som jag fruktar. Men allt är inte mina nojors fel, medicinerna hjälper verkligen! Så nu känner jag mig mycket bättre till mods.

Men annars kan jag meddela att jag fått tre finnar inatt/idag. Får man det av sömnbrist eller? Jag har faktiskt tappat minnet lite av att jag sov för lite inatt så jag kommer inte ihåg vad som har hänt idag. Men det smakar kladdkaka i munnen? Just det, vi fick en underbar laxmiddag av mamma och pappa, och så var E här och pratade och rensade. Och skorna! Men då vet jag. 

Nu ska jag släcka ordentligt i tid. Jag _kan_ lita på medicinerna.

P.S. Mikael har precis tvärbromsat två gånger i sömnen. Jag fnissar lite.