Såg två gravidmagar i kyrkan som jag inte visste om. Hihi. (Såg dessutom att två av tre Höglundsbarn kom inspringande med skrubbsår. Stella hade värsta jacket i handen, blodet forsade ikapp med tårarna och strumpbyxorna var inte sig lika, om man säger så.)
Söndagsskolelektionen gick problemfritt. Plockade upp tappade spaghettistrån efteråt, så Lotta trodde jag ställde mig på knä och bad, men Mekka låg inte åt det hållet. Ett torrt ämne blev nästan riktigt andligt. Ketil sa att jag väckte honom :)
Trodde knappt att jag skulle orka upp ur sängen i morse, men det gick. Men nu är jag så trött att jag mår illa. Skönt å sova. En lättnad faktiskt att jag inte har några barn som måste underhållas eller hyschas på. Alla sorger vänds till välsignelser om man bara håller ut tillräckligt länge.
Känner mer och mer hur jag trivs i församlingen och känner mig hemma här. Det är en god känsla.
Ska leda sången nästa söndag. Har inte gjort det på flera år tror jag. Det ser jag fram emot. Om bara Sahlins kom för lite skönsång också skulle lyckan vara nästan fullständig.
Kul också att träffa Camilla och Janne. Missionstankar. Men mycket vatten under den bron.
Har också varit duktig och kommit ihåg att maila Reids mailadress till m&p. Den är så avancerad att man inte minns den i huvudet. Note to self: Kör bara med namnet och en domän som är lätt att komma ihåg. Gmail funkar bra. anja.olergard@gmail.com, ska det bli min nästa mailadress, månne? Hihi :)
Gonatt!
P.S. Gissa om det var härligt att sjunga nr 32, vaddennuheter, på Hjälpföreningen. VÅR!!! För det vackra på vår jord, just det. Indeed!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar