DET VAR SÅ ROLIGT!!!!!!!!!!!
Förutom att det var så roligt att åka på dem, var det också rätt härligt att känna att man bemästrade något som verkade rätt svårt från början. När jag klev upp på den där grejen, som man måste balansera på bara, eller som balanserar sig själv när man har fattat knycken, och grejen vinglade fram och tillbaka som värsta uppånervända konen, undrade jag hur smarta de andra var (M och handledaren), men sen gick det, först att stå still på den, och sen att åka och svänga och ta fart och åka långsammare och allt. Det var så gryyyyyymt kul och om det är nån som har drygt 60 000:- över får ni gärna köpa en Segway till mig. Jag skulle se oerhört cool ut om jag körde Segway till ICA och kyrkan.
När jag först hade tränat mig i ca 5 minuter i parkeringsgaraget och klev av, kände jag mig helt mör i benen. Trodde knappt jag skulle orka, även om M hade utverkat en specialdeal för bara oss eftersom jag kanske inte skulle orka med den riktiga turen och man inte får åka hem med den utan guide. Men det var så kul och eftersom det bara var vi tre kunde jag säga till om jag behövde stanna och vila nån gång (vilket jag gjorde vid några tillfällen). Men det coola var att efter kanske halva åkandet började jag känna att jag bara kunde stå rätt upp å ner på den, och den uppförde sig precis som jag ville i alla fall. Jag behövde bara ha böjda ben när vi åkte över gupp och jag kunde gasa och bromsa med raka ben och bara ta i lite med tårna eller hälarna. Så jag tror inte ens det skulle vara så jobbigt för mig i längden. Och bra mycket roligare än att åka moppe.
Dessutom var vädret perfekt -- blå himmel men inte sådär ljust så man får migrän, och alldeles lagom varmt. Och Estocolmo är så vackert! Såg underbara vyer, och ett par rätt rejält snygga BMW:er dessutom.
Slog förresten på TV:n en liten stund när M hade åkt hem igår kväll, och då var det nån reklam som jag har sett förr, som är för nåt light-öl, och i början ser man en tjej på en segway en kort sekund. En sån känsla av igenkännande :)
Jaja, jag vet att det här inlägget är lite långt och allt annat än litterärt stramt, men jag är för trött i skallen och orkar inte redigera mig. Ni ska bara veta att det var det coolaste jag har gjort.
Fast sen gick vi till McD och åt chokladmuffins och drack chokladshake. Och ja, efter segwayåket hade man samma känsla som man får av att vara kär, därav all choklad. Vad är det det heter, det som finns i choklad och som är samma som kär-känslan? Kär, choklad, segway, choose your pick.
Sen gick vi på bio. SE INTE den med Nicole Kidman som går på syrrans bröllop. Den var mycket underlig. Dramakomedi kallades den, men den var mest weird. Mycket f*** i språket och en del helt olämpliga scener för barn, fast den var barntillåten. Och dessutom, vilket jag inte kan låta bli att återkomma till -- HELT KONSTIG. Men vi satt ner, var tillsammans, åt popcorn och blev förströdda en stund. Sen gick vi till en italiensk restaurang där jag tråkvalde spaghetti napoletana som var helt OK, men som upphöjdes till högre höjder av vitlöksbrödet, pizzasalladen och vinet. Förresten är väl inte pizzasallad (den med vitkål och vinäger och svartpeppar) det minsta italienskt.
Sen åkte vi hem och såg en i det närmaste fullmåne som var stor som en badboll. Och stannade på Coop och köpte mat och tofflor. Eftersom vi inte hade ätit efterrätt på restaurangen köpte vi mjölk och kanelkringlor och åt i soffan. Fast om jag inte åt på en stund började munnen smaka basilika
Hur som helst, en helt fantaaaaaaaaaaaaastisk dag. Man har det rätt bra, får sägas.
P.S. En smolk i glädjebägaren är när våra foton lades ut på upp&ners hemsida, så såg jag så tjock ut! Mikael såg ut som han är, men jag såg ut att ha gått upp säkert 10 kg! Visserligen har jag det, och tydligen ser jag mig i spegeln med vissa särskilt snälla glasögon, men ändå. Lite hårt att se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar