Vi är rika!

Det som göms i snö, heter det. 

Vi har fått stopp i vasken så Mikael rensade rören idag. Ni anar inte vilken guldgruva han stötte på som ingen av oss kom ihåg eller ens har sett när vi öppnat dörrarna under diskhon de senaste åren: massvis med plastpåsar från mataffären från den tiden när man hade råd med inte bara elen utan även matkassen!

Ni anar inte hur det kändes att titta på alla påsarna, både M och jag knyter en knut på påsarna och det är väl ett tecken på att vi är gjorda för varandra. Och nu är vi dessutom rika.

Man kan inte begära nåt mer.

Jo, det kan man verkligen. En riktig skitdag idag. Men nu börjar huvudvärken släppa efter både en Treo som inte hjälpte och sen en triptan. Om jag inte rör mig känns det ok. I huvudet alltså. Resten ska vi inte prata om.

Men faktiskt, känner mig väldigt nedstämd idag, mest för massa saker som är jobbiga. Men så fick jag komplimanger av en jag inte känner. Och så skrev en i en ME-grupp att vi skulle säga fem goda egenskaper vi hade, och det var inte lätt. Jag har ju mina vanliga problem men de blir inte precis bättre av att ha ont och att saker är onödigt jobbiga. Men jag bestämde mig för att hur lång tid det än tog så skulle jag skriva fem starka sidor hos mig själv. Jag tror jag skrev rolig, omtänksam, snäll, tålmodig, tacksam. Är det inte ironiskt att jag skrev tålmodig och tacksam? Men jag känner att jag har blivit bättre på båda. Och det krävs rätt mycket tålamod för att leva som jag gör, och jag klarar ju det, dag ut och dag in. Så jo.