Sport

Jag vet verkligen inte hur vi kom in på det, men M och jag råkade börja prata om sport på väg hem från ICA förut ikväll. Jag är ju inte så lite bakom när det gäller sport, och lärde mig bland annat att när riktiga tävlingslöpare springer marathon på ett par timmar, har de typ superont sista timmen. Men de springer ändå. Jag trodde mer det var skadade idrottare som har ont, inte "normala" idrottare. Nej, träning kanske inte gör ont, men tävling gör ont. Det är tydligen det hela grejen går ut på, att göra mer än man egentligen kan så man vinner över de andra, som ju också gör mer än de kan. Nu kan ju vettigheten i att skada sin kropp på det viset diskuteras, men jag blev lite förvånad. Egentligen kunde jag ju räknat ut det där med smärtan (varför säger somliga annars Det är manligt med smärta -- inte är det barnafödande som avses, utan sportsmärta!), men det hade liksom aldrig verkligen klickat.

Vad ville jag med det då? Jag tror jag ska anamma lite mer av Mikaels filosofi vad gäller sport. Att det är normalt. Att folk faktiskt lägger pengar på joggingskor och gymkort och särskilda tröjor som leder bort svett och sånt. Och att dessa människor är beundransvärda, inte "idioter" (som har hörts i en viss bil när det spejas på fotbollsspelare klockan nio på morgonen, med andedräkten sprutande ur munnen som eld från en drake ni vet).

Dessutom ska jag nog se på lite OS.

svt har en hel sajt tillägnad OS, Inför OS heter den logiskt nog och finns på http://svt.se/os. Där kan man till och med göra så tjejiga saker som kolla på OS-kollektionen (gullig mössa!)

tycka till om dem, och se dräkterna genom åren. Sen kan man se klipp under titeln OS-nostalgi, läsa kuriosa om både Vancouver och OS, läsa tablå över huvudsändningarna och MYCKET annat. Kolla gärna sajten!

För er som är lika bakom som jag, så börjar OS den 12 feb och avslutningen visas i direktsändning på natten till den 1 mars.

Jag tror jag tänker titta lite. Ska börja mitt nya hälsosamma liv. Vaddå funkar inte genom TV:n? Jag känner mig jättesportig bara jag läser på OS-sajten! Sådeså.

Hårt arbete

Har de senaste två dagarna suttit och försökt välja ut/bort foton till vårt bröllopsalbum, som jag sa nyss på Bröllopsbloggen. Målet var att få ner antalet foton till ca 80, och nu måste jag dubbelkolla igen hur många foton som får bra plats i albumet jag köpte på Ullared. Från början hade jag över 600 foton. Börjar bli mer än lovligt trött i nacken och i hjärnan. Så många beslut!!!!! Är det eller det fotot finast? Och har jag redan för många på ditten och datten? Oh well, "Is that your biggest problem?" som Dr Phil säger...

När jag började det här inlägget kom jag ihåg vad jag skulle komma fram till. Men det gör jag inte längre. Kommer jag på det så lägger jag till det. Annars får ni väl gissa själva. Jag kanske bara skulle klaga på att jag är trött. Eller så skulle jag säga att jag är så käääääääääääääär och glad för vår underbara bröllopsdag. Det måste det ha varit :)

Här är ett foto som inte kommer med i albumet. Om ni undrar över det uppenbara, är jag mindre nöjd med dubbelhakorna, synliga underkläder, att man ser ända ner i halsen på mig, och att jag så kvinnligt har rafsat åt mig klänningen under armen. Men sekunden innan kortet togs hade M snubblat på min klänning. Sekunden före det hade jag sagt: Snubbla inte på min klänning. Jag var trött och väldigt lättroad. Det är inte enkelt att vara en Elsa om man är född till en Kajsa. Man kanske inte ens ska försöka. Okejdå, ta mig med hull och hår, eller inte alls.

Men jag gör mitt bästa! Och i en fullkomlig värld ska jag gå omkring med min nätta figur och med hästbettet gömt bakom mina vänt leende läppar och vara graciös. Ni anar inte så dainty jag ska vara.

Börjar jag ändra mig på riktigt?????


Såg den här bilden på Decor8 och blev märkbart lockad. Börjar jag tycka att allt clutter i vår lägenhet tynger ner mig? Längtar jag efter lätthet och luft, eller börjar jag ändra smak? Det måste i alla fall luras ut ganska snart, så vi kan köpa fåtöljer. Och om vi ska byta soffa. Har inte kollat på blocket på säkert tre dar...

"Det finns inget dåligt väder..."

Meningarna går isär om den långa, kalla vintern. Fastså värst kall är den väl inte för närvarande -- bara -1. Jag tycker det är vackert med snö och det blir ljust. Dessutom känner jag inget särskilt ansvar för att skotta, så det är på det hela taget bra väder i min smak. Fats det är klart, våren lockar. Men den kommer tids nog. Och jag har ju både mössa och ulltumvantar, så jag klarar mig.

Här är några andra som käckar sig över vintern. Från Awkward Family Photos, what else.

Mysterium


Jag har nyss fått andra numret av Allt i hemmet. Med mitt namn där bak. Och jag har inte prenumererat på den. Och har inte fått nån räkning. Men jag läser den med nöje och tacksamhet! Särskilt nu när det är ett mysterium!

Kort hår é läckert

Har varit trött å faktiskt gluttat på "stekheta stjärnfrisyrer" på Sofis mode på Aftonbladet. Pinsamt, jag vet. Men visst é hon snygg, Posh?

Eller så är hon snyggt sminkad/mejkad/fotoshoppad. Och så äter hon väl aldrig nåt för att hålla sig så smal (eller håller en sträng diet på cola light och riskakor), och så har hon hallux valgus för att hon jämt gått i högklackat. Tydligen.

Även solen har fläckar.

One sick woman


Källa

Preciiiiiiis!


Män och ålder

Det har ju firats två 50-årsdagar i familjen den senaste veckan. Och what can I say annat än att män är som viner.

Och att kläderna gör mannen.

Tacka The Sartorialist för bilderna.

Tankar

Har mått bra psykiskt hela dagen. Blev lite irriterad när jag var tvungen att gå och lägga mig mitt när jag chattade, för att jag inte orkade sitta upp längre. Men på det hela taget har jag känt mig lycklig.

Men så vet jag inte vad som händer, jag blir superstressad för att jag inte har tvättat, städat eller packat upp -- inte ens tagit ner julslingan på balkongen. Eller gjort matlista för resten av veckan, eller skaffat parkeringsplats. Plötsligt tycker jag att jag är värdelös, vill börja gråta. Känslorna väller över mig och jag kan inte stoppa dem.

Migrän och migränpiller gör mig deppig, vet jag. Och när jag är trött blir jag deppig. Och jag har ju haft en brakhelg med tusen aktiviteter för mycket. Och har inte orkat stå upp så länge att jag har kunnat laga middag, så jag är helt kaloritom. En halv "risgrynsgrötkorv" klockan 2 är mer än borta nu. Men det är så trist. Jag glömmer alltid bakslagen. Det känns apa. Vill krama Mikael (han är kvar på jobbet), men vill inte vara den sjuka, trista personen jämt. Den klagande. Den Behövande.

Apa!!!

Vardagsrummet

Börjar undra om man ska byta ut soffan. Passa på att skaffa en beige istället, som tar mindre plats, både bokstavligt och bildligt talat, och kanske är lite lugnande för blicken. Har suttit på Blocket längre än jag orkade.

Vad sägs om beige, brunt trä, och lite duck's egg blue. Tapet Rusta, på Aftonbladets inredningsblogg.

Helg i Skåne

Sinnet väller över av intryck från en långhelg i Skåne. Och av saker som borde göras i lägenheten. En sak i taget.

Vi åkte i torsdags, efter Petter Henriksens begravning, som bara Mikael var med på. Den var visst fin i alla fall. Det var rätt snöigt, som vanligt den här vintern, och vi tog det rätt lugnt. Vi kom fram till Ullared vid 6-tiden och tog varsin hamburgare på Burger King. Sen hann vi strosa omkring i varuhuset i en dryg timme och plocka på oss lite dittan och dattan. Vi bestämde att fortsätta dagen därpå (nästan som Ullareds-såpan när folk är där och handlar en vecka i rad). Efter visst strul -- vår stugbokning hade blivit bortglömd, men pappa ringde och Securitasvakten kom och gjorde i ordning en nyckel -- kom vi till vår lilla stuga med pentry och dusch/toa. Mamma och pappa sov i våningssängen i sovrummet och M och jag sov för en gångs skull på samma höjd, i bäddsoffan.

Nästa morgon fick jag sova ut, och sen packade vi ihop oss och våra frukostrester och åkte till mammas modemekka Västgöta modeindustri i Överlida. Jag köpte en tjock, grå ullkofta för 150:- (halva priset), ett beige dubbellakan för 59:-, och ulltumvantar med fleeceinsida för 49:-. Har frusit om fingrarna den här kalla vintern. Mamma köpte några snygga kjolar och några fula, och några som inte var på halva priset fast hon trodde det. Sen åkte vi tillbaka till Ullared och hann förvånansvärt nog med shoppingen på en dryg timme. Det kunde ju inte bli så mycket eftersom vi var fyra man i bilen, inkl mammas madrasser, och 4-5 dagars packning.

Mina fynd var ändå följande: fotoalbum (ett till mamma som ska bli foton från när J&B och barnen var här i somras, och ett som ska bli bröllopsalbum). De kostade 34,95:- och jag tror man får pröjsa över 100:- Åhlens. Sen två långa mönstrade sidenschalar (en cerise/fuchsia och en turkos) för 49:-/st, ett långt silvrigt halsband för 44,95, ett tjockare armband med berlocker för 34,95, två nagellack (ett för 12,95 och ett Maybelline för 54,95), en baddräkt för 129:-, en hårborte för en tia, nya tandborsthuvuden till min elektriska tandborste, en cerise/fuchsia kofta, en grå blus med knyt under bysten och rosa broderade blommor på, en vit blus med 3/4-ärm med svaga grå ränder och typ frackbröst, alla för ca 100-139:-, strumpbyxor, pennor, hårspray och en brödkavel (39,95:-). Och just det, en film som Johanna och Karolina rekommenderade förra veckan, Dagboken, från en bok av Nicholas Sparks. Köpte däremot inte 4-5 costume dramas som låg bredvid och frestade mig, typ Brontë och George Elliot. Man måste nästan räkna upp allt man inte köpte också, för att visa vilken self restraint man hade!

Mikael köpte strumpor, sportkläder (bl a Umbroshorts för 79,95:-), skjortor, varav en var i egyptisk bomull och såg ut att kosta 600:-, för 99:-, scout-/hemförrådsgrejer och såklart en ranson sött. Det köpte givetvis jag också (Remi för 13,95, Singoalla citrus för 13,95, chokladrulle 8,95:-, alltså man blir galen på priserna!!!!!!!!!!). Däremot köpte jag inte plastpåsar, konserver, schampon eller tvättmedel. Platsbrist. Jag är ändå jättenöjd med allt jag hittade! Och grämer mig inte mer än väldigt lite för den exklusiva marinblåa kjolen (prislapp från en annan affär 695:-) som kostade 99:- och som var för stor.

Sen åkte vi till Lund och hämtade med oss en smörgåstårta. Efter att vi hade visat vad vi hade köpt, och gett Rob födelsedagspresenter och Ellen det hon hade bett oss köpa på Ullared, åt vi mat och chokladtårta som Ellen bakat. Sen skypeade vi lite med Johan & Beth och bebisarna, och sen åkte m&p hem till Terez & Michael, där de skulle sova.

Nästa morgon sov jag ut ordentligt, eller det hade i alla fall varit planen, och så småningom orkade jag duscha och göra mig i ordning inför kvällens begivenhet. Vi hade 50-årsfest för Rob hos Michael & Terez, och let me just say att det är svårt att återvända till en tvåa efter att ha suttit 15 man på långbord i deras vardagsrum. I samma rum finns fem soffor, en flygel och en kristallkrona som är cirka 2 m. Eller nåt, jag är värdelös på ögonmått. Och rummet är ändå luftigt!!!! Kromhults skola, heter det de bor i, och det är jättevackert. Fast det kostar nog en hel del att värma upp!!!

Fast Terez är cancerfri och hennes MS är rätt "bra" just nu. Inte för att de inte har några andra problem...

Vi hade i alla fall en trevlig fest med några av Ellen & Robs vänner från Lund, t ex Saffers och Wiklövs. Kirsti W hade lagat maten och det var helt grymt gott! Till förrätt fick vi nån räksallad med tomat, chili, purjo och avokado. Smakerna harmonierade underbart. Ja, jag skulle ha tagit kort!!!! Sen fick vi potatisgratäng (dregel!!!!!!!!!!!!!!), sallad, sås och helstekt, marinerad fransyska. Fantastisk mat! Och sen kom Ellens chokladtårta med klet (och hasselnötter på) med grädde och fruktsallad. Sen satte vi oss i sofforna och lekte 1960-lek. Utslagsfrågan var att sätta gästerna i åldersordning och jag var näst yngst. Trevligt för en som är van att vara äldst på UV och allt sånt. Jag gillar "gamla" människor, typ 50-åringar och så :)

Dagen efter var söndag. Kyrkan började först kl 11. Skönt. Rob talade, fast det var bara halva hans tid kvar när han började. Pappa blev också kallad att impromptu bära sitt vittnesbörd, och efter visst viskadnde med mamma gjorde han det med den äran. Och jag kunde inte slita mig så jag var med på alla tre mötena. "Då får du inte klaga i eftermiddag", sa mamma, och det gjorde jag nog inte heller. Fast jag tog mig en cat nap medan folk lagade middag.

Framemot kvällningen softade vi medan Rob ringde sin familj och sen spelade vi spel och såg på mma Ramotswe. Det var så skönt att ha en lugn dag istället för att behöva köra hem efter kyrkan.

Hemresan gick förvånansvärt bra, fast jag var räääääääätt lycklig när vi väl var framme. Tror det tog 7 timmar och det är lite länge.

Tur i alla fall att vi hade värme i bilen. Nu ska jag sova middag. Hejhej.

Avundas inte...

...kvinnan som ramlade in i en tavla av Picasso som hängde på Metropolitan i New York. Tala om att gå in i väggen!

Läs mer t ex här, där också bilden är hämtad ifrån.

Barnläkaren på Astrid Lindgren

Jag vet inte nog mycket för att kunna ta ställning angående vad som hänt i fallet, men jag tycker i alla falla det är förfärligt att man som läkare riskerar fängelse utan att ha ögonvittnen el dyligt.

Ord mot ord, eller "Det är så det måste ha gått till" tycker jag känns lite för slak lina.

Fåfänga på burk

Jag vill ha lite.






P.S. Det är livsfarligt att man kan shoppa på nätet. Här från Beauty Planet.

Choklad är överjordiskt

Jag drömde ju om att ha en hel chokladbuffe på bröllopet, med allt från Sacherårta via den livsfarliga kladdkakan vi kallar Kaffer cake, till Viennetta glasstårta, Magnus minis, chocolate chip cookies, Riesenkolor, Delicatobollar, dammsugare och tefat, små chokladdoppade browniebitar, Remi, Mozartkulor och Aladdinaskar, chokladmuffins, Nigellas gamla hederliga chokladpudding, chokladdoppade jordgubbar och lite varm och kall choklad att släcka törsten med. Och ställa upp det vackert, med lappar med smäktande namn på kreationerna.


Men nu nöjde vi oss med att bröllopstårtan var en kletig, söt chokladskapelse.

Fast vad jag menar med det här inlägget är att man aldrig kan få för mycket choklad. Titta vad jag hittade idag, på en helt oskyldig blogg, och som fick mitt begär att komma ihåg mina ovanstående helvilda planer. Kanske skulle jag ha chokladbuffé på min 40-årsfest, om jag har nån? Fast då får man bottna med bra mycket smörgåsar och té först! Och ha några binkar (knäckemackor om ni undrar) vid sidan av, just in case.

Källa: E A D Living

Shoppinglista

Design Crush hade ett inspirerade inlägg om nån konstnär/designer (Simon Attwater) som gör konst av shoppinglistor. En kommentar kallade det "the mundane made extraordinary" och det tyckte jag var grymt sagt.












Tycker verkligen om den där med notraderna.

Vad skulle det stå på min shoppinglista?

Källarfranska
Butterkaka
Rött äpple
Apelsiner att färskpressa
Semla
Nagellack

Ord

Det finns många bokstäver i inredningssammanhang och jag gillar det. De här såg jag nyss på Design is mine:






Om jag skulle ha ett ord eller två på väggen, vad skulle det vara?

"Frid" känns som ett bra alternativ.

Mera spy

Neo och hans mamma har varit här ikväll. (Förresten, vem tog med sig all snön? Vi hade redan nog!!) Vi åt pizza och umgicks sen som förr i tiden, när de inte hade TV, och de satt och pratade och ooo:ade åt bebisen. Precis så gjorde vi ikväll. Neo var väluppfostrad, förutom när han släppte taget under amningen och sen skrek i högan sky för att nån hade tagit hans mat. Men han fattar inte så mycket, och det är OK. Det löser sig nog med tiden.

Han spydde dock ner sin mössa modell rånarluva precis när alla hade klätt på sig för att åka hem, så han fick en kökshandduk på skallen och jag sa åt honom att det var OK att se ut som Maria, Jesu moder. Fast han är en man.

Och förresten låg hans hår åt sidan idag så han såg inte ut som en engelsk huligan utan mer som äldste Bednar. Jodå.

Dessutom chattade jag med Bettan och såg på video när Bella gick. Hon är alldeles nylärd. Livet är spännande.

Mera firande

Imorgon åker vi till Ullared via nån tantaffär som mamma älskar. Sen ska vi sova i stuga, och på fredag åka ner till Lund. Då fyller Rob 50. Sen ska vi ha en liten fest hos Michael & Terez, sen ta det lugnt på söndagen efter kyrkan, och sen åka hem på måndag morgon. Det blir en trevlig helg, om jag orkar med den och kan sova.

Och eventuellt kan vi tänka oss att det blri rätt fullt i bilen med fyra pers, packning och dessutom Ullaredsinköp. Tänker låna allt jag kan av Ellen, som tandkräm och sånt, och ta med så lite det bara går.

Mikael 50 år

Det har varit fest i dagarna tre för Mikael. I lördags hade vi trerätters middag för hans mamma och sambo, syster, mina föräldrar (de hade lagat huvudrätten), hans barn och två vänpar. Vi åt laxbakelse, Ferrins grönpepparkyckling och gräddtårta. Jag (just det -- JAG!) hade dukat med överblivna bröllopsvaser och annat i fuchsia och vi hade det mycket trevligt. Han fick bra presenter, bl a en lunchkonsert på Operan -- två biljetter :) --, blommor och fruktfat och bilreparationsvouchers, samt en tur till Skåne med övernattning i stuga och stopp på Ullared.

Dagen efter talade Mikael i kyrkan, med den äran såklart, och sen sov vi middag och åt ugnspotatis, kotlettfiléer och bearnaisesås som jag mikrade så den skar sig. Och tårta! Vi hade en hel 6-8-bitars kvar, men den gick åt till diverse efterrättsstunder och blodsockerfixning. Det var en lugn dag, och Mikael fick en mycket ödmjuk kärleksdiktsamling skriven av undertecknad, samt min släkthistoria, nu när han är förbunden med oss dårar för evigt.

Igår var vi och kollade på fåtöljer och hade sen alla barnen här! Det var roligt att träffa Karolina och Neo igen. Han är så lik Mikael, så självklart tycker jag han är den sötaste bebiskillen i världen. Dessutom fick Mikael mera presenter -- en entimmesmassage och biljetter till Maskinmässan i Barkarby, samt en grävskopkörning när detblir vår. Vi hann förutom öppna presenter också både äta, prata, bli spydda på och spela På såret. De tre städerna i omgången vi spelade var Salt Lake City, Jerusalem, och då trodde vi nästan den tredje var Västerhaninge, men det var Vaxholm. Jonte och jag vann inte, men det var nära. De andra hade 25 och vi 24. Läs mer på Karolinas blogg.

Hälsningar
plastmormor (jag dör av skratt)

Haiti

De har slutat leta efter folk nu, för ett par dar sen faktiskt. Det måste kännas slutgiltigt för folk som inte har hört av alla sina nära och kära. Svårt.

Kyrkan ber fortsatt om bidrag -- tydligen behöver man mer än man har fått in och alla har fortfarande inte mat, vatten och mediciner. [Hjälp via vilken organisation du vill, men gör något litet istället för något inget.] Dessutom säger de att vi gärna får be för dem. Är medveten om att alla inte tror på varken Gud eller bön, men alla kan nog sända ut en tanke i universum. Glöm inte att göra det.

Glöm inte heller att tacka för det ni har.

Vill ha blus

Satt å slötittade lite på Aftonbladet igår och såg den snyggaste blus jag sett på länge, på Karin Hübinette.


Sen är det ju helt säkert så att saker sitter snyggare om man inte har 20-30 kg övervikt. Jag saknar mitt smala jag!!!!!!!!!!!!!!

Monas väska

För några dagar sen såg jag det nytagna fotot på alla partiledarna. Lite fusk, eftersom MP:s språkrör tydligen kommer att bytas ut före valet. Så locka inte med Maria Wetterstrand. Hur som helst. Jag såg kortet och noterade bara att det är tom plats i soffan mellan de olika blocken.

Källa: Expressen

Men nu har väskan bredvid Mona Sahlin hamnat i mediernas centrum. Det är nämligen en Louis Vuitton för 6 000:- och det divideras vilt om det är rätt att en sosse har en väska som kostar en halv månadslön mm mm. Nånstans såg jag även att Mona lär ska ha sagt att det var en present.

Att hon har eller inte har en dyr väska bryr jag mig inte om mer än när det var samma dividerande om kronprinsessans dyra väska.

Men det är inte så himla smakfullt att stoppa in en märkesväska på kort när man ska stå på arbetarens sida. Helt onödigt. Jag har aldrig haft väska på poserat kort. Hon kunde ha klarat sig utan den. Men kanske är detta en bra PR-kupp. I så fall blir jag galen -- om det är väskor som ska avgöra politiken genom helt irrelevant mediauppmärksamhet så borde vi införa särskilda krav för att få rösta. Så ingen går på sånt här. Huvva.

Mitt jobb


Ni kvinnor snackar om å föda barn

Min hulda moder skypeade med någon igår, vi kan kalla henne svärdotter. Hennes man hade varit sjuk och nu smittat deras barn ett efter ett. När han hade varit sjuk hade han varit riktigt ynklig, sas det. Bland annat hade han vid ett tillfälle mumlat plågat: I need a pill. What kind of pill? A suicide pill. Mamma sa att flickorna i familjen hade varit mesiga med sjukdomar som barn men... hrm... killen ifråga... hade varit väldigt tålig. Svärdottern svarade bara: I don't believe you.

Det var ju det där med kvinnor och föda barn. Trodde inte de hade den reklamen i USA. Det kanske kommer inifrån. Men han hade i alla fall erkänt att han hade varit rätt ynklig. Det är mer än man kan säga om mig...

Spam = ta mig på allvar?

Fick spam på arabiska eller hebreiska (?) idag till Bröllopsbloggen. Jag läste igår om nån bokbloggare som var helt galen på alla spam i kommentarerna, men jag är själv rätt glad för detta enda lilla spam. Det känns så seriöst att vara en sån stor bloggare att man anses värd att spammas :)

[Jag vet att det inte är så personligt menat från spammarnas sida, men det är väl inget som hindrar att jag tar det som en komplimang fast det inte var menat så???]

Banta 2 kg på 24 timmar

Det är väl inte något allmänt viktminskningstips, men jag är väldigt glad att jag har gått ner 2 kg sen igår morse. Jag antar att det motsvaras av de 2 l urin (?)som jag nu helt villigt har skiljts ifrån (nä, inte så helt villigt när det tryckte på blåsan klockan 6 imorse). Och blodtrycket är i princip normalt efter bara en enda tablett. Pulsen är förtfarande för hög, men jag ska läsa på FASS om mina betablockerare och se om jag ska ta mer. Det står 1-2 tabl/dag på burken och jag tar bara 1.

Det här är nog väldigt ointressant för alla andra utom mig själv. Men jag är ju så självcentrerad att jag sätter ut det på bloggen ändå. Eller ja, glad kan vi ju säga, så låter det inte så elakt.

Baka bullar

Igår höll jag på att baka bullar. Jag hade nästan bestämt mig för det, i alla fall hade jag tagit fram mjölpåsen, läst på receptet, och skulle ta fram jästen när jag upptäckt att jag glömt köpa det. Fick tips på Facebook att man kan använda torrjäst för matbröd även i söta degar, men då hade energiögonblicket redan gått över. Bestämde mig istället för att scrappa några födelsedagskort. Men det glömde jag, och jag bloggade istället.

Hur som helst, jag skulle bara säga att jag inte har ont i huvudet alls igår. Har inte tagit en enda värktablett! (Vi får se hur det fortsätter.)

Dessutom fick M låna en blodtrycksmätare av grannen ovanpå, Sonja. Jag hade 138/105 och 108 i puls, andra gången vi mätte, när jag suttit i soffan och vilat länge. Lite högre än hos distriktssköterskan härom dagen, men jag kan inte se nån annan orsak till huvudvärken än blodtrycket. Ska nog börja ta blodtrycksmedicinen igen. Det har ju bara stigit konstant sen jag slutade med medicinen. Väntar inte på OK från doktorn. Man kallas ju inte för "Doktor Magda" för intet.

Äktenskapstips

Mad Men var på TV:n medan jag satt och läste bloggar igår kväll. Hörde med vänstra örat hur en man och hans fru började gräla lite om bordsplaceringen inför kvällens middag. Hon ville ha det som konvenansen sa, medan han ville att chefen skulle få bästa platsen.

Då sa mannen: Honey, I don't wanna fight about this.

Hon: Then stop talking.

Evolution



Jag måste bli bättre på att tycka att jag är vacker.

Köpsug












Blanda och ge, jag går med på vad som helst. Förutsatt att nåt av det är en klänning. Inte bara stövlar och strumpbyxor.

Vill ha





Akta hjärtat...

Min mamma såg ett tv-program om ett blygt japanskt par som gifte sig men var för blyga för att "fullborda äktenskapet". Efter 12 år tänkte lilla frun att det var nu eller aldrig, så hon tog djärvt initiativet. Båda två dog i hjärtslag av sinnesrörelsen! Och det är en sann berättelse.

Läskigt

Barn med smink är LÄSKIGT! Man borde inte få sminka barn på annat än skoj. Låt dem ha sin barndom. Tids nog lär de sig att de inte kan gå på stan utan mascara.

Källa: Failblog