Städfirman har städat idag och Mikael har i princip flyttat ur sin lägenhet. Jag säger "i princip" för jag kom på att jag inte har sett hallspegeln nånstans så den kanske är kvar (den är snyggt gustaviansk så den får han inte råka lämna!).
Jag minns inte om jag har skrivit nåt här om min flyttångest, men jag har verkligen inte tyckt om flytten. Kommer från en lagom zigenaraktig familj som nästan flyttar när huset inte luktar nytt längre, så jag har funderat på varför jag har sån ångest. Borde ju vara van. Och det är absolut inte nåt sånt där sentimentalt tjafs om att lämna sitt hem, för bostaden är bara ett skal för ens hem och man får nya lekkamrater osv. Tror att jag plågas för att varje gång man flyttar så kommer man till en punkt när man tror att man snart är klar. Men så hittar man typ massa planscher bakom dörren till arbetsrummet (mammas ord ikväll om sagda ångest, som jag tydligen har gemensamt med henne) och massa skräp som man inte vet vad man ska göra med och som tar mycket längre tid att flytta än man trodde. Jag tror liksom aldrig att det verkligen ska gå, att det blir tomt och rent tills när man ska lämna över nycklarna. Det är ju nämligen i princip omöjligt ju, teoretiskt sett, och man vill gärna bo i igloo plötsligt och bara ha 2 kvm skräp istället för 20 eller 200. Ja, ni märker hur jag kommer igång känslomässigt. Det jag egentligen ville säga är att det är en sån lättnad att det är klart. Visserligen är nu denna lilla lägenhet fylld av kartonger och Fjällrävenjackor och ett matbord utan ben (de saknas inte, de är bara avskruvade), så arbetet är ingalunda klart, men flytten är klar. (Många känslomässiga kursiver idag...) Och Mikael har slitit som ett djur! När han kom hem nu ikväll (idag förbjöd han mig kärleksfullt nog från att hjälpa till och jag hade i ärlighetens namn heller inte orkat nåt -- orkar knappt sitta upp länge nog för att skriva det här, och armarna hänger på sekretären) hade han med sig en meterlång mörkröd ros, som tack för all min hjälp i samband med flytten! Jag tycker ju att jag har hjälpt till som en myra. Alltså inte "flitig som en myra" utan i myrstorlek, och så är han så uppskattande. Sicken karl! Men så hade han rätt i att det är ansträngningarna man ska räkna, inte resultatet. (Och jag har ansträngt mig!) Han ser mig med kärlek och förståelse och det är ett härligt sätt att bli sedd på. Han älskar mig till och med mer än jag gör själv, och det vill inte säga lite :)
Lycka. Flyttångestslut. Ros. Lycka.
Dagens attityd
Fick en nasty bloggkommentar idag. Första gången. Det sved, även om jag själv tyckte personen var feg (kritiserar anonymt) och hade fel i flera sakfrågor. Jag skrev ett långt inlägg där jag vindicated myself, plus kommenterade personens felkaktiga stavning, men jag ska inte ge er nöjet att läsa det. Jag ska nöja mig med att säga att jag skriver den här bloggen mest för min egen skull och i andra hand för att roa den som det faller på läppen. Om nån är för snäv i hjärnan för att kommentera snällt och förstå mig rätt, ska jag låta det rinna av mig som vatten på en gås. Glad Mårtensafton :)
Inbjudan
Såg en inbjudan på farmorsbokhyllan hemma hos mamma och pappa. De är bjudna på adventskaffe hos några jag inte känner (förmodligen nån i längan).
Visst låter det spännande? Adventskaffe. Det har jag aldrig varit bjuden på. Som Pippi skulle ha sagt.
Men en gång var jag på adventsglögg hos avlägsna släktingar i Onsala. Det var sådär.
Och så är det ju fortfarande det där med julmustprovarfest. Det är en sån bra idé. Visst?
Visst låter det spännande? Adventskaffe. Det har jag aldrig varit bjuden på. Som Pippi skulle ha sagt.
Men en gång var jag på adventsglögg hos avlägsna släktingar i Onsala. Det var sådär.
Och så är det ju fortfarande det där med julmustprovarfest. Det är en sån bra idé. Visst?
PUH
En lång dag. Mycket bära, slänga, sortera, fundera. Vågar man säga till maken att man inte tycker det är OK att ha så många t-shirtar som han har? Får man lägga sig i nåns ägodelar på det viset? Ska man välja sina battles? Kanske ska räkna mina skor först... Och slänga några väskor.
Jonte backade med släp och startade i seriös uppförsbacke. Respekt! När såna som är födda på ... typ 90-talet?? kan köra bil så känner jag mig verkligen gammal. Men det är OK antar jag.
Gillar alla juleljus överallt, dock inte hos oss. Kanske om jag orkar imorgon. Den här hösten har gått så fort! Köpte några julstjärnor (växter alltså) på ICA Maxi så nu kan det bli jul. Hyacinterna har gått upp (eller så är det dyrt i Sthlm) till 14.90:- så jag köpte bara en. Orkade inte ens ta bort jorden. Men jag tog fram hyacintvasen. Kanske går jorden bort lättare om den är torr! Visste väl att det fanns en anledning att skjuta upp saker och vara allmänt lättjefull!
Är faktiskt sugen på julgardiner dessutom. Brukar inte tåla allt julerött, men nu vill jag ha några lagom jul-rebelliska panelgardiner. Såg inga sådär utan att leta på ICA, men jag har upptäckt att Bauhaus faktiskt har rätt bra med gardiner. Kanske kan muta nån att åka dit i veckan?
Fick middag hos m&p. Rostbiff och hemmagjord potatissallad. Skönt att slippa tänka på mat idag.
Vi kom fram med andra lasset slänggrejer ungefär 5 i 6 och de stängde 6. Vi blev insläppta! Och Mikael såg ut som Mikael Samuelsson när han kastade diverse tunga träprylar (bokhyllor, säng) i containern. Han missade Jontes hövve som väl var. Själv körde jag den hjälplösa stilen och kastade bara lättare saker. Men förut idag skulle jag kasta en vitrinträdörr med glasskiva inuti. Hittade först en typ ryggkliare på marken och den dängde jag i glaset. Absolut inget hände. Sen hämtade jag en stor skyffel eller spade eller vad det kan heta. Slog ett slag. Inget. Jag slog hårdare, och hårdare och hårdare och på femte slaget -- jag fick nästan ta i med all kraft -- så gick glaset sönder. Märkvärdigt hur hårt glas är. Har aldrig den upplevelsen när jag tappar glas på golvet annars... Men det var väldigt roligt att paja nåt som lät och gick i tusen bitar! Det borde man göra oftare. Är plötsligt rätt avis på de där fyra kassarna med glas som de slängde i glastunnan när jag var kvar i lägenheten och vilade.
Som sagt, man får roa sig med lite.
Nu tycker jag synd om mig själv för jag har ont i hela kroppen. Utom huvudet, men det tog jag hand om förut idag. En massage eller ännu hellre en kiropraktorknäck skulle sitta gött.
Ni som inte flyttar kan vara glada ni. Det är ett ... synnerligen otrevligt göra. Funderar på att bli asket. Prylar är lite jobbigt!!!
Hejhej.
Jonte backade med släp och startade i seriös uppförsbacke. Respekt! När såna som är födda på ... typ 90-talet?? kan köra bil så känner jag mig verkligen gammal. Men det är OK antar jag.
Gillar alla juleljus överallt, dock inte hos oss. Kanske om jag orkar imorgon. Den här hösten har gått så fort! Köpte några julstjärnor (växter alltså) på ICA Maxi så nu kan det bli jul. Hyacinterna har gått upp (eller så är det dyrt i Sthlm) till 14.90:- så jag köpte bara en. Orkade inte ens ta bort jorden. Men jag tog fram hyacintvasen. Kanske går jorden bort lättare om den är torr! Visste väl att det fanns en anledning att skjuta upp saker och vara allmänt lättjefull!
Är faktiskt sugen på julgardiner dessutom. Brukar inte tåla allt julerött, men nu vill jag ha några lagom jul-rebelliska panelgardiner. Såg inga sådär utan att leta på ICA, men jag har upptäckt att Bauhaus faktiskt har rätt bra med gardiner. Kanske kan muta nån att åka dit i veckan?
Fick middag hos m&p. Rostbiff och hemmagjord potatissallad. Skönt att slippa tänka på mat idag.
Vi kom fram med andra lasset slänggrejer ungefär 5 i 6 och de stängde 6. Vi blev insläppta! Och Mikael såg ut som Mikael Samuelsson när han kastade diverse tunga träprylar (bokhyllor, säng) i containern. Han missade Jontes hövve som väl var. Själv körde jag den hjälplösa stilen och kastade bara lättare saker. Men förut idag skulle jag kasta en vitrinträdörr med glasskiva inuti. Hittade först en typ ryggkliare på marken och den dängde jag i glaset. Absolut inget hände. Sen hämtade jag en stor skyffel eller spade eller vad det kan heta. Slog ett slag. Inget. Jag slog hårdare, och hårdare och hårdare och på femte slaget -- jag fick nästan ta i med all kraft -- så gick glaset sönder. Märkvärdigt hur hårt glas är. Har aldrig den upplevelsen när jag tappar glas på golvet annars... Men det var väldigt roligt att paja nåt som lät och gick i tusen bitar! Det borde man göra oftare. Är plötsligt rätt avis på de där fyra kassarna med glas som de slängde i glastunnan när jag var kvar i lägenheten och vilade.
Som sagt, man får roa sig med lite.
Nu tycker jag synd om mig själv för jag har ont i hela kroppen. Utom huvudet, men det tog jag hand om förut idag. En massage eller ännu hellre en kiropraktorknäck skulle sitta gött.
Ni som inte flyttar kan vara glada ni. Det är ett ... synnerligen otrevligt göra. Funderar på att bli asket. Prylar är lite jobbigt!!!
Hejhej.
Svinis i verkligheten
Alice Bautista Palm (jag hänger verkligen ut henne här!!!) är den första jag har hört talas om som har fått Svinis. Nu finns den liksom i verkligheten. Hon säger dock att hon är på bättringsvägen och bara har lite hosta kvar, så hon kommer inte att dö. Eller nåt sånt. Läs på Facebook om ni vill ha fler detaljer.
Men nu finns svinisen potentiellt i ens närhet. Sådär "three degrees of separation". Nu får man tvätta händerna!!
Och flytta. Skönt i alla fall att ha bokat städfirma. Bara tömningen av lägenheten går bra så kommer vi nog att tycka att det räckte med det. Men igår kväll var Thomas där och kommer igen på lördag förmiddag, och idag ska Jonte komma. Pappa är på väg nån dag också, så det finns hopp. Fast det är öppettiderna på slängstället jag är orolig för. Idag till 18, men imorgon bara till 15.30. Då har jag ju knappt klätt på mig?! De får nog klara sig utan joggingbyxegeneralen.
Over and out.
Men nu finns svinisen potentiellt i ens närhet. Sådär "three degrees of separation". Nu får man tvätta händerna!!
Och flytta. Skönt i alla fall att ha bokat städfirma. Bara tömningen av lägenheten går bra så kommer vi nog att tycka att det räckte med det. Men igår kväll var Thomas där och kommer igen på lördag förmiddag, och idag ska Jonte komma. Pappa är på väg nån dag också, så det finns hopp. Fast det är öppettiderna på slängstället jag är orolig för. Idag till 18, men imorgon bara till 15.30. Då har jag ju knappt klätt på mig?! De får nog klara sig utan joggingbyxegeneralen.
Over and out.
10 nöjen som är gratis
* Lukten från Mikaels nacke när han har mummat sig
* Foton av Mia & Isabella
* Nytvättade lakan
* Nyklippt gräs
* Nytvättat hår (om man inte använder det där hiskeliga tjär-schampot som ändå inte hjälpte)
* Soluppgång åt Österhaningehållet med dimmor över markerna
* En puss
* Ljudet när man dammsuger i hallen på vintern
* Biblioteksbok. Både att läsa och lukta på.
* Ord. Idag skrev jag Anja med kaviar på Mikaels macka.
* Foton av Mia & Isabella
* Nytvättade lakan
* Nyklippt gräs
* Nytvättat hår (om man inte använder det där hiskeliga tjär-schampot som ändå inte hjälpte)
* Soluppgång åt Österhaningehållet med dimmor över markerna
* En puss
* Ljudet när man dammsuger i hallen på vintern
* Biblioteksbok. Både att läsa och lukta på.
* Ord. Idag skrev jag Anja med kaviar på Mikaels macka.
Läst idag om karaktärer
After all, we don’t have all the time in the world to just let a story meander around. If I’ve written a character in, they need to perform. Some of them need to create conflict for my protagonist (like the interfering son who won’t let my sleuth do her investigating.) Some of them need to provide clues or red herrings for my detective. Some need to be killed, some need to be murderers, and some of them need to be bystanders….but even the bystanders have a job to do. They should be entertaining or colorful in some way.
Källa: Mystery writing is murder
Källa: Mystery writing is murder
Lättnad och ångest på en gång
Mikael har bokat flyttstädning. Jag trodde de skulle skratta i örat när han frågade ifall de var available på måndag. Typ: Haha, det skulle ni ha bokat i juli. Men icke, så nu kommer de. Det är jag sååååååååå lättad över. Och på tisdag kl 9 träffar han mäklaren och köparen och får sina pengar. Sen ska här betalas illa kvickt till Skattemyndigheten, och sen kanske vi tar oss en firarrunda på Vegabaren.
Nu väntar jag på att tidsoptimisten ska kunna sluta programmera, klä på sig, sätta upp några duttar i Gästhemmet och sen ska vi åka till lägenheten och bestämma vad vi ska slänga. Eller ja, bestämma är väl inte så svårt, men det är mycket som ska slängas! Soffor, bokhyllor och jag vet inte vad. Jag har flyttångest. Börjar prata fortare, får svettig överläpp och stirrig blick. Vill åka NU. Hjälp! 90 kvm fullt med ****.
Nu väntar jag på att tidsoptimisten ska kunna sluta programmera, klä på sig, sätta upp några duttar i Gästhemmet och sen ska vi åka till lägenheten och bestämma vad vi ska slänga. Eller ja, bestämma är väl inte så svårt, men det är mycket som ska slängas! Soffor, bokhyllor och jag vet inte vad. Jag har flyttångest. Börjar prata fortare, får svettig överläpp och stirrig blick. Vill åka NU. Hjälp! 90 kvm fullt med ****.
Grr igen?????
Jag hade tydliga symptom på Grrrr förut idag. Försökte lugna mig med ett glas honungsvatten, men vattnet var för kallt så det gjorde snarare saken värre. Tanken på choklad hjälpte tillfälligt, men jag visste att det inte var någon riktig bot. Vad gör man mot ett riktigt elakt anfall av Grrrr? Tänkte på att säga Bugger med inlevelse, men sånt är ju lika tillfälligt som choklad.
Så man sätter sig bredvid sin Mikael och håller om honom tills man blir lugn. ATT det funkade!
Vad gör alla stackars människor som inte har nån egen Mikael????? Jag är såååå tacksam för min. Han är bra mot så mycket.
Så man sätter sig bredvid sin Mikael och håller om honom tills man blir lugn. ATT det funkade!
Vad gör alla stackars människor som inte har nån egen Mikael????? Jag är såååå tacksam för min. Han är bra mot så mycket.
Vitt vitt vitt är färgen på min ????
Susann Larsson bloggar om inredning på SvD och säger att årets julfärg är vit. Jag orkar inte varken bråka eller hålla med om det, utan frustrerar mig bara på detta:
Om jag lade lite blommor och julkulor i en djup vid skål skulle det inte se ut sådär. Det skulle se ut som ett dagisprojekt.
Jag är lite butter på att jag inte är mer kreativ.
Fast egentligen är jag butter för att jag mår skräp, i huvudet, benen och magen, och att Mikaels flyttdatum närmare sig och jag har ååååååågren för hur det ska hinnas med.
Tar några piller och ringer M och frågar när barnen kommer och det ska vara middag. Men idag orkar jag inte göra nåt märkvärdigt så jag slänger bara ihop en köttfärssås och kokar pasta. Tog ut mig igår med pajen, som ändå bara blev sådär. Jaja. Grrr.
Om jag lade lite blommor och julkulor i en djup vid skål skulle det inte se ut sådär. Det skulle se ut som ett dagisprojekt.
Jag är lite butter på att jag inte är mer kreativ.
Fast egentligen är jag butter för att jag mår skräp, i huvudet, benen och magen, och att Mikaels flyttdatum närmare sig och jag har ååååååågren för hur det ska hinnas med.
Tar några piller och ringer M och frågar när barnen kommer och det ska vara middag. Men idag orkar jag inte göra nåt märkvärdigt så jag slänger bara ihop en köttfärssås och kokar pasta. Tog ut mig igår med pajen, som ändå bara blev sådär. Jaja. Grrr.
Väskfjäsk
Ursäkta, men jag har läst Aftonbladet lite idag. Och återigen såg jag "sessans" oranga väska. Hérmès. Typ 100 000 laxar, eller vad de kallas.
"– Jag jublade när jag såg henne med Hérmèsväskan, säger Aftonbladets modeexpert, Sofi Fahrman." Jublade???!!!
Och på nån diskussions-TV pratade de visst också om Väskan. Nån frågade: "Unnar du inte prinsessan en väska för 100 000:-?
Jag smäller av av bara frågan. Jag missunnar ingen nåt. Men jag tycker å andra sidan inte heller att nån ska ha en väska för 100 000:-. Jag vänder mig mot att de försöker få det till missunnsamhet. Det handlar om svältande människor och anständighet.
Var maxgränsen går för en väska vet jag inte. Kanske inte mer än man betalar i hyra på en månad? Min dyraste nånsin är nog 5-600:-. De flesta har kostat 129:- eller 149:- på H&M och Ullared. Jag har aldrig varit rik. Men jag vet att min gräns går bra mycket under 100 000:-.
Jag har i alla fall hittat flera alternativ till Kronprinsessan på Zappos:
Jessica Simpson rea $78.75
DKNY rea $263.20
DKNY $154
Calvin Klein rea $176.13
B Makowsky $202
P.S. Min smak däremot säger mig att av dem ovan är Hérmès klart snyggast. Men dyrare är inte automatiskt snyggare. Och hur som helst så är det oanständigt med en väska för 100 000:-
"– Jag jublade när jag såg henne med Hérmèsväskan, säger Aftonbladets modeexpert, Sofi Fahrman." Jublade???!!!
Och på nån diskussions-TV pratade de visst också om Väskan. Nån frågade: "Unnar du inte prinsessan en väska för 100 000:-?
Jag smäller av av bara frågan. Jag missunnar ingen nåt. Men jag tycker å andra sidan inte heller att nån ska ha en väska för 100 000:-. Jag vänder mig mot att de försöker få det till missunnsamhet. Det handlar om svältande människor och anständighet.
Var maxgränsen går för en väska vet jag inte. Kanske inte mer än man betalar i hyra på en månad? Min dyraste nånsin är nog 5-600:-. De flesta har kostat 129:- eller 149:- på H&M och Ullared. Jag har aldrig varit rik. Men jag vet att min gräns går bra mycket under 100 000:-.
Jag har i alla fall hittat flera alternativ till Kronprinsessan på Zappos:
Jessica Simpson rea $78.75
DKNY rea $263.20
DKNY $154
Calvin Klein rea $176.13
B Makowsky $202
P.S. Min smak däremot säger mig att av dem ovan är Hérmès klart snyggast. Men dyrare är inte automatiskt snyggare. Och hur som helst så är det oanständigt med en väska för 100 000:-
Knivar och sånt otäckt
DN nämner en tjej "som misshandlades svårt" och blev knivskuren på väg hem från busshållplatsen i Borås på söndag kväll vid 10-tiden.
Jag har alltid lärt mig att man är trygg såvida man inte är på fel plats vid fel tid.
Borås, Busshållplatsen, kl 22 en söndagkväll, känns inte som en direkt farlig plats.
Men tydligen.
Jag har alltid lärt mig att man är trygg såvida man inte är på fel plats vid fel tid.
Borås, Busshållplatsen, kl 22 en söndagkväll, känns inte som en direkt farlig plats.
Men tydligen.
Första saffranskringlan
Var på Vi och köpte tre lussekatter. Mikael hade köpt Äpplemunkar så vi delade inte ens med oss utan vräkåt vårt eget drömtugg.
God Jul!
God Jul!
Brorsan i Vegas
Johan använde några intjänade flygmil och åkte till sin kompis Dawson i Las Vegas nyss. Här är lite kuriosa:
Hans åsikt efter att ha varit riktigt jänkig och skjutit two rounds of 9 mil: "Strangely adrenalin inducing, and with a very real sense of being alive. I'm shooting at a poster of Osama (they didn't' have any Obama posters). I got to take the poster home. "
Han spelade golf.
Det var 43,5 grader (Celsius!) varmt. Vet inte om det var ett nöje? Men han sa lite världvant, "It's a dry heat". Men vi vet ju att egentligen är han en liten guling. Han klättrade ju upp på Masadaklippan i likadan värme, och vi andra mer vithyade familjemedlemmar börjar bli olyckliga redan vid 27 grader... Eller ja, Ellen kanske tål mer efter några år i Italien, men mamma får i alla fall solsting. Och jag kommer aldrig så långt att jag får solsting. För jag klagar så mycket att jag tvunget ger mig därifrån först.
Mitt bland the Strip och allt sånt så ligger alltså templet. Nä, inte riktigt. Men typ, nära, kanske.
Sen fick vi se nån video av nåt svindyrt hotell. Ni vet, en del hotell har ju små souvenirshoper. Det är såna hotell jag brukar bo på. Eller så kan de ha en frissa rentav, eller klädaffärer om det börjar bli tjustigt. Men hotellet på Johans video var finare än så. De hade en Ferrari-affär inne i hotellet. Och inte för små souvenirbilar!
Och en annan video inifrån Hotell Venedig. På andra våningen var det bokstavligen kanaler med gondoler och gondoljärer i randig tröja. Samt masssssor med affärer och restauranger. Sen tittar man upp och tror att det är den vackra himlen man ser. Men nej, det är innertaket. Hela stället är inomhus...
Det verkar som om de har mer pengar i Vegas än hela Sveriges BNP. Men det är OK, vi har gratis svinisvaccin, i alla fall i teorin (såg skylt på VCT idag om att det var slut och bara förskolebarn fick). Jag ska inte klaga för jag tänker ändå inte ta nåt.
Men jag skulle ha kommit ihåg att tvätta händerna efter läkar-/mataffärs-/Apoteksbesöket, och att använda min fina antibakteriella gel som kostade mig 25:- på Claes Ohlson.
Apropå Claes Ohlson så frågade de igår på repriserna av Vem vet mest om vad det var för firma som startade i Insjön, och det var ju inte så svårt. Sen tyckte jag att jag kände igen en fråga från en annan dag. Jag undrade om jag skulle kunna alla svaren nu när jag hade hört dem nyss. Men det kunde jag inte. Fast fler än i vanliga fall, helt klart. Däremot kom jag ihåg att Jan Myhrdals son heter Janken. När jag skrek ut det i segerglädje förstod M fullt ut att jag såg på en repris av nåt han aldrig sett.
Aldrig kan man få vara allmänbildad i fred.
Hans åsikt efter att ha varit riktigt jänkig och skjutit two rounds of 9 mil: "Strangely adrenalin inducing, and with a very real sense of being alive. I'm shooting at a poster of Osama (they didn't' have any Obama posters). I got to take the poster home. "
Han spelade golf.
Det var 43,5 grader (Celsius!) varmt. Vet inte om det var ett nöje? Men han sa lite världvant, "It's a dry heat". Men vi vet ju att egentligen är han en liten guling. Han klättrade ju upp på Masadaklippan i likadan värme, och vi andra mer vithyade familjemedlemmar börjar bli olyckliga redan vid 27 grader... Eller ja, Ellen kanske tål mer efter några år i Italien, men mamma får i alla fall solsting. Och jag kommer aldrig så långt att jag får solsting. För jag klagar så mycket att jag tvunget ger mig därifrån först.Mitt bland the Strip och allt sånt så ligger alltså templet. Nä, inte riktigt. Men typ, nära, kanske.
Sen fick vi se nån video av nåt svindyrt hotell. Ni vet, en del hotell har ju små souvenirshoper. Det är såna hotell jag brukar bo på. Eller så kan de ha en frissa rentav, eller klädaffärer om det börjar bli tjustigt. Men hotellet på Johans video var finare än så. De hade en Ferrari-affär inne i hotellet. Och inte för små souvenirbilar!
Och en annan video inifrån Hotell Venedig. På andra våningen var det bokstavligen kanaler med gondoler och gondoljärer i randig tröja. Samt masssssor med affärer och restauranger. Sen tittar man upp och tror att det är den vackra himlen man ser. Men nej, det är innertaket. Hela stället är inomhus...
Det verkar som om de har mer pengar i Vegas än hela Sveriges BNP. Men det är OK, vi har gratis svinisvaccin, i alla fall i teorin (såg skylt på VCT idag om att det var slut och bara förskolebarn fick). Jag ska inte klaga för jag tänker ändå inte ta nåt.
Men jag skulle ha kommit ihåg att tvätta händerna efter läkar-/mataffärs-/Apoteksbesöket, och att använda min fina antibakteriella gel som kostade mig 25:- på Claes Ohlson.
Apropå Claes Ohlson så frågade de igår på repriserna av Vem vet mest om vad det var för firma som startade i Insjön, och det var ju inte så svårt. Sen tyckte jag att jag kände igen en fråga från en annan dag. Jag undrade om jag skulle kunna alla svaren nu när jag hade hört dem nyss. Men det kunde jag inte. Fast fler än i vanliga fall, helt klart. Däremot kom jag ihåg att Jan Myhrdals son heter Janken. När jag skrek ut det i segerglädje förstod M fullt ut att jag såg på en repris av nåt han aldrig sett.
Aldrig kan man få vara allmänbildad i fred.
Jag finns!
Om man googlar på Anja Olergård frågar den fräcke maskinen om man menar Vanja Olergård. Tydligen har hon gjort mer, funnits längre, och det är ju sant.
Jag finns i princip bara på mina bloggar, FB och här. Ett intressant fotoboksprojekt. Läs gärna!
Jag finns i princip bara på mina bloggar, FB och här. Ett intressant fotoboksprojekt. Läs gärna!
En helt vanlig måndag
Var hos läkaren idag. Gick å vinglade på morgonen för jag hade fått gå upp tidigare än jag borde. Men sen blev jag nykter igen. Hade 110/85 i BP; så jag ska försöka sluta med hjärt- och blodytrycksmedicinerna. Fick några receptförnyelser och en remiss till kuratorn som ska fixa in mig nånstans lämpligt så jag kan få KBT-behandling mot min insomnia.
Jag somande fort som bara den igår, eftersom jag låg i sängen och väntade på rätt ögonblick. Om jag fångar det fönstret så verkar det gå bra. Men före det hade jag varit rädd och labil och lipat och känt mig misslyckad och allt. Mikael tröstade bra.
Efter läkaren handlade vi, hämtade ut mediciner och köpte frimärken till några av tackkorten som legat och väntat på ett Pressbyråbesök för sagda anledning.
Sen åt vi onyttig frukost/lunch och M har jobbat som en dåre (han var lite stressad) och jag har försökt hålla mig upprätt så länge det går. Men nu orkar jag inte sitta upp längre och går och lägger mig.
Jag somande fort som bara den igår, eftersom jag låg i sängen och väntade på rätt ögonblick. Om jag fångar det fönstret så verkar det gå bra. Men före det hade jag varit rädd och labil och lipat och känt mig misslyckad och allt. Mikael tröstade bra.
Efter läkaren handlade vi, hämtade ut mediciner och köpte frimärken till några av tackkorten som legat och väntat på ett Pressbyråbesök för sagda anledning.
Sen åt vi onyttig frukost/lunch och M har jobbat som en dåre (han var lite stressad) och jag har försökt hålla mig upprätt så länge det går. Men nu orkar jag inte sitta upp längre och går och lägger mig.
Rädda
Tydligen är 15 % av alla människor överdrivet rädda för någonting.
Det här är vad Aftonbladets läsare är extra rädda för, i alla fall med dem som har röstat hittills:
Spindlar (16.6 %)
Att flyga (14.5 %)
Ormar (13.4 %)
Höjder (13.1 %)
Att göra bort mig (11.8 %)
Tandläkaren (10.9 %)
Trånga utrymmen (10.0 %)
Mörker (5.1 %)
Hundar (2.3 %)
Åska (2.3 %)
Själv är jag inte alls rädd för åska, är i vanliga fall inte rädd för ormar (eftersom jag vet att det inte finns några nära mig), är bra mycket mer rädd för höjder än att göra bort mig, men räddast för tandläkaren. Spindlar är också läskiga, samt ouppfostrade stora hundar. Små utrymmen gör mig ingenting. Att flyga är jag inte heller rädd för, fast Johan sa när han jobbade för BA att han blev rädd till slut, för han hade flugit så förfärligt mågna gånger och visste inte om hans "goda statistik" var slut, och för att han kände till mer om allt som kunde gå åt skogen. Att veckopendla mellan London och New York kan nog ge vem som helst flygrädsla när man för femtielfte gången hör This is your captain speaking och undrar om han har tagit sig "en lille en"...
Ibland är jag helt ologiskt rädd för att Mikael ska dö. Men det slår jag bestämt ifrån mig.
Det här är vad Aftonbladets läsare är extra rädda för, i alla fall med dem som har röstat hittills:
Spindlar (16.6 %)
Att flyga (14.5 %)
Ormar (13.4 %)
Höjder (13.1 %)
Att göra bort mig (11.8 %)
Tandläkaren (10.9 %)
Trånga utrymmen (10.0 %)
Mörker (5.1 %)
Hundar (2.3 %)
Åska (2.3 %)
Själv är jag inte alls rädd för åska, är i vanliga fall inte rädd för ormar (eftersom jag vet att det inte finns några nära mig), är bra mycket mer rädd för höjder än att göra bort mig, men räddast för tandläkaren. Spindlar är också läskiga, samt ouppfostrade stora hundar. Små utrymmen gör mig ingenting. Att flyga är jag inte heller rädd för, fast Johan sa när han jobbade för BA att han blev rädd till slut, för han hade flugit så förfärligt mågna gånger och visste inte om hans "goda statistik" var slut, och för att han kände till mer om allt som kunde gå åt skogen. Att veckopendla mellan London och New York kan nog ge vem som helst flygrädsla när man för femtielfte gången hör This is your captain speaking och undrar om han har tagit sig "en lille en"...
Ibland är jag helt ologiskt rädd för att Mikael ska dö. Men det slår jag bestämt ifrån mig.
Kärleksutbyte
Igår köpte Mikael en tidning som hette Språk och som var görintressant. Tyvärr så intressant att jag inte kunde sluta läsa den förrän ett på natten. Nu är det verkligen dags att jag skärper mig!
Dessutom köpte han en DVD på Claes Ohlson som är en eld i en eldstad med vedträn som sprakar. Den är faktiskt fin! Och låter såååååå sentimentalt. Man kan ligga på soffan och blunda och känna sig som i fjällen.
Bägge grejerna passar bra att muntra upp en labil och smärtfull (?) och utmattad liten Anja. Mycket gulligt.
Mikael var också lite nere, för han hade hoppats på att få prata med Lina, men det blev inte så.
Vi behöver nog varandra lika mycket, vi.
Men han cyklade i alla fall en mil som vanligt. Jag cyklade 10 tag, fast gjorde nog ett par extra så jag kom upp i en hel kalori...
hejhej
Dessutom köpte han en DVD på Claes Ohlson som är en eld i en eldstad med vedträn som sprakar. Den är faktiskt fin! Och låter såååååå sentimentalt. Man kan ligga på soffan och blunda och känna sig som i fjällen.
Bägge grejerna passar bra att muntra upp en labil och smärtfull (?) och utmattad liten Anja. Mycket gulligt.
Mikael var också lite nere, för han hade hoppats på att få prata med Lina, men det blev inte så.
Vi behöver nog varandra lika mycket, vi.
Men han cyklade i alla fall en mil som vanligt. Jag cyklade 10 tag, fast gjorde nog ett par extra så jag kom upp i en hel kalori...
hejhej
Fredagstacksamhet
1. Att jag inte måste stressa till nåt utan kan sova tills jag vaknar. Eller blir väckt. Idag kom M kl 13.20 och frågade om jag inte skulle vakna. Det var väl lite väl länge, men jag hade superjobbiga mardrömmar och var utmattad både psykiskt och fysiskt. Känner att jag måste lägga mig igen efter att ha klätt på mig och ätit frukost och kollat FB. Då är jag tacksam för att jag KAN lägga mig igen och inte måste jobba. Sverige är fanttastiskt.
2. Karolinas bebis. Att allt gick bra, att alla må bra nu.
3. Dagens teknik som gör att jag kan se foton av tvillingarna och till och med "rörliga bilder med ljud".
4. Risgrynsgröt med kanel till frukost.
2. Karolinas bebis. Att allt gick bra, att alla må bra nu.
3. Dagens teknik som gör att jag kan se foton av tvillingarna och till och med "rörliga bilder med ljud".
4. Risgrynsgröt med kanel till frukost.
Bebis!
Karolina har fått sin pojke! Och sicken klump! 4 kg och 55 cm lång! Han ser redan lite tjock och välnärd ut på foto, inte som de där magra skrällena till tvillingar på 2 resp 2.5 kg som jag såg senast. Det verkar som om Karolina var en riktig hjälte under de drygt 20 timmarna, för Paul sa att hon "imponerade" på sköterskorna. Lugn och målmedveten, det har jag fått för mig att Karolina är, och i så fall stämde det ju!
Mikael är morfar! Före 50 års ålder...
Men framförallt: GRATTIS PAUL OCH KAROLINA!!!!!
Mikael är morfar! Före 50 års ålder...
Men framförallt: GRATTIS PAUL OCH KAROLINA!!!!!
Disclaimer till Särskola
Jag har uttryckt mig lite slarvigt. Särskilt som jag råkade sätt likhetstecken mellan särskoleelev och "dumma och ohövliga och inte håller vad de lovar". Jag är rätt impulsiv och hade glömt att det var så jag syftade. Jag var bara upprörd över hur enormt inkompetenta de var. Och så försöker jag ju alltid vara lite smårolig, men ibland blir det fel.
Det är inte OK att skämta om förståndshandikappade. Jag har inte heller några särskilda fördomar om att de är sämre människor än vi. Jag kan också tänka mig att de ofta är bättre. Fast egentligen är hela det här med bättre/sämre fel.
Men får jag bara säga att kundtjänsten på Misstänkt är sämre än vi?
Det är inte OK att skämta om förståndshandikappade. Jag har inte heller några särskilda fördomar om att de är sämre människor än vi. Jag kan också tänka mig att de ofta är bättre. Fast egentligen är hela det här med bättre/sämre fel.
Men får jag bara säga att kundtjänsten på Misstänkt är sämre än vi?
Weakest link
Igår såg M och jag på ett engelskt program som heter Weakest link. Det är ett tävlingsprogram från BBC och M säger att det är mäkta populärt och känt.
Jag upptäckte en sak om programledaren.
Vi har likadana glasögon.
Jag upptäckte en sak om programledaren.
Vi har likadana glasögon.
Boktips
Har läst några böcker om Harry Bosch av Michael Connelly men hade glömt att de faktiskt är rätt bra. Så bra att jag två nätter i rad -- trots att min sömn är så känslig som den är -- har legat och läst i sängen tills nästan ett! Denna gången var det Dockmakaren som fascinerade mig:
På bokus kan man köpa den för 38:- inkl frakt. Det är inte så illa. Visst kan man köpa bra julklappar för mindre än en femtilapp :)
P.S. Det var grymt gott med halvvarma cookiesar och mjölk, men efter bara två känner jag att det var så sött att det svider i halsen. Man borde äta bättre.
På bokus kan man köpa den för 38:- inkl frakt. Det är inte så illa. Visst kan man köpa bra julklappar för mindre än en femtilapp :)
P.S. Det var grymt gott med halvvarma cookiesar och mjölk, men efter bara två känner jag att det var så sött att det svider i halsen. Man borde äta bättre.
Särskola
Jag vet var särskoleeleverna har prao. På kundtjänsten för tidningen "Misstänkt". Det finns ingen annan förklaring:
Jag beställde 3 nr för 129:- för ca ett år sen. Fick två olika räkningar, så jag trodde att den andra var ett smygsätt att få folk att köpa tre nummer till. När jag ändå inte hade fått några fler nummer än de tre första i maj skrev jag till kundstjänsten och de sa med ganska ohövlig ton att jag hade betalat samma faktura två gånger (nej försökte jag säga, jag har fått två olika, och det stod inte ens samma sak på dem!). Jag lyckades ändå komma fram till att det betydde att jag skulle få 2 nummer till (eftersom de kostar 49:- och 3 för 129:- bara var öppningserbjudandet), och sen kunde de skicka ett tredje och ta betalt för ½ nummer till. Fast jag fick inga tidningar. Fick nåt brev om att jag hade sagt upp min prenumeration. Skrev efter några månader och klagade. Det var nog i september. Då tog en vänligare person till orda och sa att jag skulle få två extra nummer som plåster på såren. Görbra, tänkte jag, fem nummer till är mina!
Ett par dagar senare fick jag två nummer av samma tidning. Det var ju inte precis vad jag trodde de menade med två nummer extra...
Inte nog med det, var och en av dem hade en faktura (på olika belopp!!??) och åtföljdes av ett brev med "Välkommen som prenumerant". Suck.
Jag skrev återigen till kundtjänsten och påpekade felaktigheterna. Fick nån tidning till, eller högst två.
Och igår fick jag ett brev där det stod att jag nu hade sagt upp min prenumeration och vänligen betala din resterande skuld.
Jag har sparat alla nummer jag fått, och det är sex stycken. På alla står 49:- utom på det sista, där det står specialpris 19,50:-. Med andra ord har jag bara precis (med en tias skillnad till min fördel, om man ska vara petig) fått vad jag redan för ett år sen har betalat för, men inte de två numrena de utlovade som plåster på såren. Och de säger dessutom att jag är skyldig dem pengar. Och eftersom jag får brev om att jag har avslutat min prenumeration så lär jag väl aldrig få de två extra numrena heller.
Mikael sa att jag kan skriva till dem och säga att jag inte har fått de två extra numrena de är skyldig mig (49:- + 49:-) och skicka in ärendet till Kronofogden. Det är nästan så jag har lust att göra det. Dumma och ohövliga och håller inte vad de lovar. Deras kundtjänst borde genast byta namn till klant-tjänst. Mest inkompetenta människor jag har stött på i hela mitt 39-åriga liv. Seriöst.
Jag beställde 3 nr för 129:- för ca ett år sen. Fick två olika räkningar, så jag trodde att den andra var ett smygsätt att få folk att köpa tre nummer till. När jag ändå inte hade fått några fler nummer än de tre första i maj skrev jag till kundstjänsten och de sa med ganska ohövlig ton att jag hade betalat samma faktura två gånger (nej försökte jag säga, jag har fått två olika, och det stod inte ens samma sak på dem!). Jag lyckades ändå komma fram till att det betydde att jag skulle få 2 nummer till (eftersom de kostar 49:- och 3 för 129:- bara var öppningserbjudandet), och sen kunde de skicka ett tredje och ta betalt för ½ nummer till. Fast jag fick inga tidningar. Fick nåt brev om att jag hade sagt upp min prenumeration. Skrev efter några månader och klagade. Det var nog i september. Då tog en vänligare person till orda och sa att jag skulle få två extra nummer som plåster på såren. Görbra, tänkte jag, fem nummer till är mina!
Ett par dagar senare fick jag två nummer av samma tidning. Det var ju inte precis vad jag trodde de menade med två nummer extra...
Inte nog med det, var och en av dem hade en faktura (på olika belopp!!??) och åtföljdes av ett brev med "Välkommen som prenumerant". Suck.
Jag skrev återigen till kundtjänsten och påpekade felaktigheterna. Fick nån tidning till, eller högst två.
Och igår fick jag ett brev där det stod att jag nu hade sagt upp min prenumeration och vänligen betala din resterande skuld.
Jag har sparat alla nummer jag fått, och det är sex stycken. På alla står 49:- utom på det sista, där det står specialpris 19,50:-. Med andra ord har jag bara precis (med en tias skillnad till min fördel, om man ska vara petig) fått vad jag redan för ett år sen har betalat för, men inte de två numrena de utlovade som plåster på såren. Och de säger dessutom att jag är skyldig dem pengar. Och eftersom jag får brev om att jag har avslutat min prenumeration så lär jag väl aldrig få de två extra numrena heller.
Mikael sa att jag kan skriva till dem och säga att jag inte har fått de två extra numrena de är skyldig mig (49:- + 49:-) och skicka in ärendet till Kronofogden. Det är nästan så jag har lust att göra det. Dumma och ohövliga och håller inte vad de lovar. Deras kundtjänst borde genast byta namn till klant-tjänst. Mest inkompetenta människor jag har stött på i hela mitt 39-åriga liv. Seriöst.
Torsdagstack
1. Att Oscarsons är här och att mamma och pappa bor så nära dem (igen!). De ska fira Thanksgiving ihop nästa torsdag.
2. Att Karolina inte behövde (verkar det som, peppar peppar) vänta två veckor och bli igångsatt.
3. Lukten, och om ett ögonblick smaken, av nygräddade CCC.
4. Att Mikael är så flitig på träningscykeln. Det är ett gott exempel för mig. De senaste två dagarna har jag bara tagit 10 tramp, så jag inte ska förstöra mitt goda dagsläge som jag tydligen gjorde när jag cyklade i 5 minuter om dan förut.
5. Våra goa och duktiga hemlärare. Idag var de finklädda och jag är så kär i Mattias. Fast när de bad för familjen Olergård så fnissade jag. Det låter knäppt.
6. Att M och jag läser skrifterna tillsammans varje kväll. Nu ska vi bara börja arbeta på att lägga oss lite tidigare så bägge av oss orkar ha ögonen öppna när den ena läser högt.
2. Att Karolina inte behövde (verkar det som, peppar peppar) vänta två veckor och bli igångsatt.
3. Lukten, och om ett ögonblick smaken, av nygräddade CCC.
4. Att Mikael är så flitig på träningscykeln. Det är ett gott exempel för mig. De senaste två dagarna har jag bara tagit 10 tramp, så jag inte ska förstöra mitt goda dagsläge som jag tydligen gjorde när jag cyklade i 5 minuter om dan förut.
5. Våra goa och duktiga hemlärare. Idag var de finklädda och jag är så kär i Mattias. Fast när de bad för familjen Olergård så fnissade jag. Det låter knäppt.
6. Att M och jag läser skrifterna tillsammans varje kväll. Nu ska vi bara börja arbeta på att lägga oss lite tidigare så bägge av oss orkar ha ögonen öppna när den ena läser högt.
Mia & Bella
För er som inte är trötta på mina syskonbarn kan ni se en video med dem här. Den är extra rolig (tycker jag, som inte är nåt subjektiv), för man ser deras personlighet. Mia trippar/vinglar på sina små ben och Beth försöker uppmuntra henne verbalt och med att filma henne Hon har jättekul. Men vad dyker upp i nedre högra hörnet,precis som han Arapapa på julafton, om inte Bella med sin snedlugg. Det måste handla om henne. Men Mia flinar bara som vanligt.
Och i detta nu ligger Karolina och har värkar. Det är så spännande! Bebisar!!!
Och i detta nu ligger Karolina och har värkar. Det är så spännande! Bebisar!!!
Kunde inte låta bli
Sjung ni! Jag har inte haft annat i huvudet de senaste dagarna. Bättre det än Ovan där.
Kalles klätterträd
I stan bor en kille som heter Kalle.
Kalle har ett träd som han kallar sitt eget.
Han ligger där uppe och drömmer och fantiserar
om allt möjligt och om Emma.
Emma finns bara i fantasin
men hon är fin tycker Kalle.
Under trädet sitter morfar och läser tidningen.
Morfar tycker om att läsa om allt nytt som har hänt.
Men Kalle han gillar att mest ligga stilla
i toppen av trädet och vaja med vinden.
Kalles klätterträd
I stan bor en kille som heter Kalle.
Kalle har ett träd som han kallar sitt eget.
Han ligger där uppe och drömmer och fantiserar
om allt möjligt och om Emma.
Emma finns bara i fantasin
men hon är fin tycker Kalle.
Under trädet sitter morfar och läser tidningen.
Morfar tycker om att läsa om allt nytt som har hänt.
Men Kalle han gillar att mest ligga stilla
i toppen av trädet och vaja med vinden.
Plastmormor?
Jag är inte plastmormor riktigt än, men "barnet" ifråga ringde sin far tidigare idag och sa att hon har haft värkar i 10 timmar, med mindre än 10 minuters mellanrum. Det var redan många timmar sen, så kanske blir det idag. Eller kanske inte.
Fast det är ju skräp att alla bebisar som jag är det minsta släkt med, eller ens nästan, bor så långt bort. Jag vill ha en bebis till vardags, sådär lite på lagom avstånd, att gulla med och lära säga Anja och lämna till m-/pappa när det luktar bajs. Jag vet hur psalmerna går.
Fast det är ju skräp att alla bebisar som jag är det minsta släkt med, eller ens nästan, bor så långt bort. Jag vill ha en bebis till vardags, sådär lite på lagom avstånd, att gulla med och lära säga Anja och lämna till m-/pappa när det luktar bajs. Jag vet hur psalmerna går.
Mera sjukdomar att vara rädd för
Om ni inte har varit nog rädda för svininfluensan på sistone kan jag meddela att nu gör de reklam för årliga influensan också. Och för vinterkräksjukan.
Ni ser, det finns alltid nåt att vara rädd för.
Ni ser, det finns alltid nåt att vara rädd för.
Värsta julplojen!
Igår såg M och jag den smartaste reklamen på länge. Aladdin fyller 70 år och nu ska asken bli interaktiv. En pralin ska nämligen bort och en joker komma in, lagom till jul, och man får rösta på sin favorit på raddajulen.nu. Jag har röstat på Trofénougat, fast Gräddnougat ligger etta.
Däremot kan jag med bestämdhet säga att jag inte gillar att de ändrar på utseendet på chokladbitarna. Trofénougat hade förr ett kryss på, men inte längre, och man blir ju helt konfys när man ska ta sin bit. Man vill ju inte sitta och läsa och leta som en annan julförstörare, men inte heller ta en trillingnöt bara för att vara på den säkra sidan så att man inte råkar roffa åt sig en körsbärslikör i hastigheten.
För övrigt kan jag berätta att min familj har det smartaste sättet att ta Aladdin. Eftersom det inte blir rättvist om samma person får ta först och samma ta sist jämt, går vi först medurs och sen moturs. Vi får se om Mikael är Aladdin-anarkist eller om Olergårds har ordning på pralinerna.
P.S. Sätter etiketten "mat" på det här inlägget. Med mening.
Mera tacksam
1. Vi fick mat hos m&p igår. Trevligt att äta mat som nån annan lagat.
2. Det kändes som längesen vi var där, så både mamma och pappa hade längtat efter mig, märkte jag. Försöker inte låta egocentrerad nu, men eftersom jag har bott granne med dem de senaste åren så har de aldrig "hunnit" längta efter mig, men igår kändes det så. Det var en skön känsla. Man blir aldrig för stor för att vara sina föräldrars barn.
3. Hade en värdelöst energifattig dag, idag igen, och fick ligga i sängen flera timmar efter minsta grej, som frukostätning. Men Mikael kom hem med pizza efter sitt möte. Slukade den i fem tuggor. Glad att jag inte mådde illa.
2. Det kändes som längesen vi var där, så både mamma och pappa hade längtat efter mig, märkte jag. Försöker inte låta egocentrerad nu, men eftersom jag har bott granne med dem de senaste åren så har de aldrig "hunnit" längta efter mig, men igår kändes det så. Det var en skön känsla. Man blir aldrig för stor för att vara sina föräldrars barn.
3. Hade en värdelöst energifattig dag, idag igen, och fick ligga i sängen flera timmar efter minsta grej, som frukostätning. Men Mikael kom hem med pizza efter sitt möte. Slukade den i fem tuggor. Glad att jag inte mådde illa.
Tacksam, igen...
Fick just reda på att Thanksgiving är fjärde torsdagen i november, dvs 26 nov. Jag trodde det var till helgen eller nåt! Ska man sitta här och vara tacksam så länge??? Då skulle jag i alla fall inte sagt "fem om dan" utan "enomdan". Vi får se om jag erkänner mig besegrad av tacksamheten före målsnöret. Men inte än!
1. Tacksam att vurpan igår inte var värre. Har bara ont i nacken, axlarna, armarna, ryggen och låren. Och inte vansinnigt ont. Och inga skrubbsår. Som sagt, det kunde vara värre. Som den gången jag ramlade när boråsbussen inte neg.
2. Att jag och M har lärt oss att kommunicera bättre och förstå varandra bättre. Det var inte dåligt förr, men det är bättre nu! Jag behöver inte second guess allting utan vågar lita på att han xxx. T ex igår när han var på dåligt humör: Vill du vara ensam eller ha sällskap? Då kunde han svara ärligt och jag behövde inte gissa om han hade svarat vad han trodde jag ville eller vad han ville. Apropå dåligt humör fick han mig att lova försöka att aldrig låta honom somna på dagen. Han blir invariably på dåligt humör av det och somnar dessutom aldrig på kvällen. Tacksam att vi kan hjälpa varandra :)
3. Tacksam för att det finns smet till amerikanska pannkakor i kylen som jag bara kan steka nu. Mmmmm, sicken frukost!
4. Tacksam för att vi redan har fått sålt fyra av sex grejer vi satte ut på blocket. Fast så borde jag ju sälja brudklänningen och alla tilbehör och tidningar, plus ett helt gäng andra småsaker, som man måste veta vad för sorts porto det kommer att kosta innan man sätter ut det på tradera. Det är därför det inte har blivit av än...
5. Korten på de små insekterna på Halloween. De var så söööööta! Längtar förstås efter dem alldeles för mycket, men det är ändå trevligt att se kort på dem.
1. Tacksam att vurpan igår inte var värre. Har bara ont i nacken, axlarna, armarna, ryggen och låren. Och inte vansinnigt ont. Och inga skrubbsår. Som sagt, det kunde vara värre. Som den gången jag ramlade när boråsbussen inte neg.
2. Att jag och M har lärt oss att kommunicera bättre och förstå varandra bättre. Det var inte dåligt förr, men det är bättre nu! Jag behöver inte second guess allting utan vågar lita på att han xxx. T ex igår när han var på dåligt humör: Vill du vara ensam eller ha sällskap? Då kunde han svara ärligt och jag behövde inte gissa om han hade svarat vad han trodde jag ville eller vad han ville. Apropå dåligt humör fick han mig att lova försöka att aldrig låta honom somna på dagen. Han blir invariably på dåligt humör av det och somnar dessutom aldrig på kvällen. Tacksam att vi kan hjälpa varandra :)
3. Tacksam för att det finns smet till amerikanska pannkakor i kylen som jag bara kan steka nu. Mmmmm, sicken frukost!
4. Tacksam för att vi redan har fått sålt fyra av sex grejer vi satte ut på blocket. Fast så borde jag ju sälja brudklänningen och alla tilbehör och tidningar, plus ett helt gäng andra småsaker, som man måste veta vad för sorts porto det kommer att kosta innan man sätter ut det på tradera. Det är därför det inte har blivit av än...
5. Korten på de små insekterna på Halloween. De var så söööööta! Längtar förstås efter dem alldeles för mycket, men det är ändå trevligt att se kort på dem.
Svinis igen!
En björn, ett lejon och en gris sitter och skryter. Björnen säger: -Morrar jag så skakar alla av rädsla. Lejonet säger: -Om jag morrar då flyr alla.
Grisen säger: -Om jag nyser då går hela världen och vaccinerar sig...
Hittat på Anna Petterssons blogg.
Grisen säger: -Om jag nyser då går hela världen och vaccinerar sig...
Hittat på Anna Petterssons blogg.
Varning
Tycker det har varit fattigt med svinis-panik på min blogg på sistone. Därför kommer jag med följande:
Igår varnade jag Mikael för seminarieungdomarna. De flesta som insjuknat i Stockholms län är nämligen under 20. Jag la till: Jag är inte så räddd för att du ska bli sjuk, men för att du ska smitta mig. (Vi börjar bli mer och mer ärliga i vår kommunikation med varandra.)
Antingen var det nåt med att antalet smittade nu är 10 gånger så stort som det var förut, eller så var det nåt med 10 000 personer. Men väldigt skrämmande var det i alla fall. Har fortfarande sån där handgel i handväskan. Har aldrig använt den. Jag är nog inte så rädd för svinis. Fast när Mikael kommer hem och hostar och har feber, så kommer jag att smörja in händerna med alkogel varje halvtimme. Vi satsar inte på det, förresten.
Igår varnade jag Mikael för seminarieungdomarna. De flesta som insjuknat i Stockholms län är nämligen under 20. Jag la till: Jag är inte så räddd för att du ska bli sjuk, men för att du ska smitta mig. (Vi börjar bli mer och mer ärliga i vår kommunikation med varandra.)
Antingen var det nåt med att antalet smittade nu är 10 gånger så stort som det var förut, eller så var det nåt med 10 000 personer. Men väldigt skrämmande var det i alla fall. Har fortfarande sån där handgel i handväskan. Har aldrig använt den. Jag är nog inte så rädd för svinis. Fast när Mikael kommer hem och hostar och har feber, så kommer jag att smörja in händerna med alkogel varje halvtimme. Vi satsar inte på det, förresten.
Modetips
Jag är ju inte så värst "med" längre, får väl sägas, eftersom jag passerat både 20 och 30 och nosar på 40. Jag tycker själv jag är väldigt hip och snygg och cool, förutom för tjock, men det är ju tillfälligt. Men jag blir påmind om vilket ginnungagap det finns neråt i åldrarna när Mikaels barn kommer på besök. Hur som helst. Det här är ett modetips jag tror att Thomas kom med i söndags.
Tydligen anses det nu inte längre fult att den där kanten på strumpbyxorna syns där det blir hålla-in-effekt på låren. Alltså, det är OK att kjolen är kortare än ner till den kanten.
Det visste jag inte.
Tydligen anses det nu inte längre fult att den där kanten på strumpbyxorna syns där det blir hålla-in-effekt på låren. Alltså, det är OK att kjolen är kortare än ner till den kanten.
Det visste jag inte.
Av samme kille som Gudarna måste vara tokiga
Astrid var inte ensam om att tänka sig djur på fyllan. Men bra roligt är det!
Kommunikation på hög nivå
Nu när jag själv är gift vet jag ju allt om äktenskapet. Som att kommunikation är grunden och limmet och allt annat, typ.
Så Mikael och jag har börjat kommunicera på ett nytt plan. Nattligt.
A: Du pratade i sömnen i natt, men allt jag hörde var "måste".
M: Ha, du pratade också i sömnen -- i morse -- men jag hörde ingenting av vad du sa. Men du pratade högt.
Vår kommunikation är på topp.
Så Mikael och jag har börjat kommunicera på ett nytt plan. Nattligt.
A: Du pratade i sömnen i natt, men allt jag hörde var "måste".
M: Ha, du pratade också i sömnen -- i morse -- men jag hörde ingenting av vad du sa. Men du pratade högt.
Vår kommunikation är på topp.
Viagraskräp
Jag fick precis en kommentar om Viagra på ett gammalt inlägg om nienie. Det skadar ingen genom att bara stå där, men jag blir så irriterad och bara måååååååååååste ta bort det. Har aldrig gjort det förr. Läser å läser och letar och letar. Har verkligen ingen lust att stoppa tillbaka ordkontrollen. Då blir det så jobbigt för er att kommentera. Jaja, jag kämpar vidare, kämpar viagrakampen...
P.S. Det var ju inte så svårt! Nu é dé borta!
P.S. Det var ju inte så svårt! Nu é dé borta!
Tacksam
1. Vår träningscykel! Det är så roligt. Svårt bara att hålla disciplin på mig och inte cykla för mycket för att det är så kul. Idag har jag ont i fibro-knät, så jag ska nog ta det lite lugnare.
2. Kyrkan som ligger så nära att man kan sticka dit snabbt och hem när man är för dålig. Glad att jag har fått en bekväm stol att sitta i. Men folk flyttar runt den hela tiden och idag var fotpallen helt borta. Vad är det som är svårt att förstå med en LÅT STÅ-skylt? Tacksam var det.
3. Att Mikaels blotta närvaro gör mig starkare, gladare, när det behövs. Två dåliga dagar på raken efter tre bra dagar kostar en automatiskt det goda humöret och jag blir deppig och labil. Att sitta och hålla honom i handet hela mötet är nyttigt för själen.
4. Jag hade lackskor (mina enda låga/bekväma/snygga) och det var regnigt idag. Farlig kombination. Särskilt med tanke på att jag hela morgonen hade vinglat och dunsat in i dörrar osv. PÅ väg ut till bilen efter kyrkan lägger jag en praktvurpa på mina hala skor. Baken, benen och händerna pussade marken. Men som väl ar inte huvud och rygg och jag bröt inget och fick inte ens riktigt ont. Tur var väl det, när allt gör ont för det mesta ändå. Usch. Jag är egentligen på dåligt humör och när kraften att vara glad ändå tar slut blir jag sur. Och det tycker jag inte om!
5. Tacksamhet, pyttsan. Jaja, jag ska skärpa mig. Att jag ska dricka en stor kopp varm O'boy nu. Och sen krypa ner i min ljuva säng med alldeles perfekt lagom varmt täcke. Och snart kommer Mikael; han har lektion i Prd nu. Fast det är skit att jag måste laga middag. Men jag kanske orkar om några timmar. Eller inte...
Surpjätt!
2. Kyrkan som ligger så nära att man kan sticka dit snabbt och hem när man är för dålig. Glad att jag har fått en bekväm stol att sitta i. Men folk flyttar runt den hela tiden och idag var fotpallen helt borta. Vad är det som är svårt att förstå med en LÅT STÅ-skylt? Tacksam var det.
3. Att Mikaels blotta närvaro gör mig starkare, gladare, när det behövs. Två dåliga dagar på raken efter tre bra dagar kostar en automatiskt det goda humöret och jag blir deppig och labil. Att sitta och hålla honom i handet hela mötet är nyttigt för själen.
4. Jag hade lackskor (mina enda låga/bekväma/snygga) och det var regnigt idag. Farlig kombination. Särskilt med tanke på att jag hela morgonen hade vinglat och dunsat in i dörrar osv. PÅ väg ut till bilen efter kyrkan lägger jag en praktvurpa på mina hala skor. Baken, benen och händerna pussade marken. Men som väl ar inte huvud och rygg och jag bröt inget och fick inte ens riktigt ont. Tur var väl det, när allt gör ont för det mesta ändå. Usch. Jag är egentligen på dåligt humör och när kraften att vara glad ändå tar slut blir jag sur. Och det tycker jag inte om!
5. Tacksamhet, pyttsan. Jaja, jag ska skärpa mig. Att jag ska dricka en stor kopp varm O'boy nu. Och sen krypa ner i min ljuva säng med alldeles perfekt lagom varmt täcke. Och snart kommer Mikael; han har lektion i Prd nu. Fast det är skit att jag måste laga middag. Men jag kanske orkar om några timmar. Eller inte...
Surpjätt!
Låtsas?
En gång för ett aaaantal år sen skulle jag flyga hem från Frankfurt (antar jag) och jag hade ingen lust att börja prata allvar med killen bredvid mig (och berätta om sjukdomar och varför jag inte kunde jobba osv), så jag bestämde mig helt sonika för att hitta på ett nytt jag om vi började prata. Jag gjorde det, helt utan att tänka efter, och när jag svarade att jag var författare sken han upp och sa: Det är min flickvän också! Vad skriver du för slags böcker? Jag tror jag stammade, för så snabbt kan jag inte komma på lögner -- det behövs mer av Rob i mig :) -- men här är en fortsättning på den där lögnen i de marinblåa fusklädersätena nånstans mellan Frankfurt Hahn och Säve. Varsågoda, gott folk, en intervju med Anja Olergård, framgångsrik författare:
Dream vacation destination?
Vartsomhelst, som inte är bastuvarmt.
Current favorite song?
Kalles klätterträd. Kom ihåg den nyss och har lyssnat på den på YouTube fem gånger och den ringer i huvudet hela tiden. Bättre det än "Ovan där" som elake Mikael har satt i huvudet på mig.
Favorite Hitchcock movie?
Minns inte nån typ. Har sett Fåglarna och det är kanske en Hitchcock. Men den var för läbbig för min smak.
Least favorite thing to do?
Hushållsnära tjänster?
First job?
Reklamutdelare. Första riktiga jobbet: i köket på sjukhem.
Favorite sandwich?
Nybakat bröd, typ vit fralla eller havregrynstekaka
Older/younger/middle/only child?
Oldest.
Godiva or M&M’s?
Marabou. Eller nåt belgiskt eller schweiziskt. Eller varför inte lakrits?!
Early bird or night owl?
HA. Nattuggla. Men jag har blivit bättre. Är nästan aldrig uppe efter midnatt längre.
Do you have a nickname?
Honla m fl.
Now that we’ve gotten to know you a little better, tell us about your book. What event or idea inspired the book?
En film jag såg, och sen började massa folk från min barndom i Kungsbacka göra saker som vävde ihop sig till en bok. Fast jag har ju inte skrivit mer än början och ett kapitel i mitten...
What essential items/things/atmosphere do you have to have around you to write?
Tystnad. Får inte vara slutkörd i varken kroppen eller huvudet för då kommer det inget.
What kind of research did you have to do?
Vet inte. Har inte kommit så långt än. Men det lär nog bli många småsaker inom många olika områden.
What’s your writing style? Outline or no outline?
Outline. Fast jag har alltid trott att jag ska ha en lös outline för att inte stävja kreativiteten, men en detaljerad outline frigör snarare kreativitet eftersom man bara behöver koncentrera sig på den aktuella biten och inte ha allt i huvudet på en gång.
What do you wish you’d known about either the craft of writing or the business of publishing when you first started writing?
Jag vet redan hur närt på omöjligt det är att bli publucerad, och att det krävs typ ett halvdussin omskrivningar för att det ska bli läsvärdigt. Eller ett dussin.
What’s up next for you? What are you working on now?
Uppföljaren. [Där ljög jag då, jag har ju som sagt inte ens sklrivit 1/10 av den första boken...]
Dream vacation destination?
Vartsomhelst, som inte är bastuvarmt.
Current favorite song?
Kalles klätterträd. Kom ihåg den nyss och har lyssnat på den på YouTube fem gånger och den ringer i huvudet hela tiden. Bättre det än "Ovan där" som elake Mikael har satt i huvudet på mig.
Favorite Hitchcock movie?
Minns inte nån typ. Har sett Fåglarna och det är kanske en Hitchcock. Men den var för läbbig för min smak.
Least favorite thing to do?
Hushållsnära tjänster?
First job?
Reklamutdelare. Första riktiga jobbet: i köket på sjukhem.
Favorite sandwich?
Nybakat bröd, typ vit fralla eller havregrynstekaka
Older/younger/middle/only child?
Oldest.
Godiva or M&M’s?
Marabou. Eller nåt belgiskt eller schweiziskt. Eller varför inte lakrits?!
Early bird or night owl?
HA. Nattuggla. Men jag har blivit bättre. Är nästan aldrig uppe efter midnatt längre.
Do you have a nickname?
Honla m fl.
Now that we’ve gotten to know you a little better, tell us about your book. What event or idea inspired the book?
En film jag såg, och sen började massa folk från min barndom i Kungsbacka göra saker som vävde ihop sig till en bok. Fast jag har ju inte skrivit mer än början och ett kapitel i mitten...
What essential items/things/atmosphere do you have to have around you to write?
Tystnad. Får inte vara slutkörd i varken kroppen eller huvudet för då kommer det inget.
What kind of research did you have to do?
Vet inte. Har inte kommit så långt än. Men det lär nog bli många småsaker inom många olika områden.
What’s your writing style? Outline or no outline?
Outline. Fast jag har alltid trott att jag ska ha en lös outline för att inte stävja kreativiteten, men en detaljerad outline frigör snarare kreativitet eftersom man bara behöver koncentrera sig på den aktuella biten och inte ha allt i huvudet på en gång.
What do you wish you’d known about either the craft of writing or the business of publishing when you first started writing?
Jag vet redan hur närt på omöjligt det är att bli publucerad, och att det krävs typ ett halvdussin omskrivningar för att det ska bli läsvärdigt. Eller ett dussin.
What’s up next for you? What are you working on now?
Uppföljaren. [Där ljög jag då, jag har ju som sagt inte ens sklrivit 1/10 av den första boken...]
Tacksam idag
1. Kakor. Det är så bra att göra kakdeg och bara grädda hälften. Just i detta nu ska jag stoppa in en plåt till, så har vi snart varma, halvsega kakor att äta med ett ljuvligt glas mjölk till. (Mmmm, tydligen är mat viktigt i mitt liv...)
2. Mitt humör. Jag är ofta glad och kvittrig. Jag tycker om mig själv sådan. Och så hjälper det ju att Mikael säger tokiga saker ibland, så jag har nån mer att skratta åt än mig själv.
3.
Kallemelodin (från 1975) är rockig, synkopig och varierad i takten. Och så ljuvlig på nåt drömskt vis. En riktig utmaning och musikskola för småbarn. Den är inte självklar att kunna sjunga. Men som vuxen går det bättre.
4. Planer, drömmar
5. Familj, vänner, nära, kära, älskade personer
2. Mitt humör. Jag är ofta glad och kvittrig. Jag tycker om mig själv sådan. Och så hjälper det ju att Mikael säger tokiga saker ibland, så jag har nån mer att skratta åt än mig själv.
3.
Kallemelodin (från 1975) är rockig, synkopig och varierad i takten. Och så ljuvlig på nåt drömskt vis. En riktig utmaning och musikskola för småbarn. Den är inte självklar att kunna sjunga. Men som vuxen går det bättre.
4. Planer, drömmar
5. Familj, vänner, nära, kära, älskade personer
Mera om Dan Brown, icke av mig dock
Jag skäms lite:
The wave of sniping from the chattering commentators says more about them than the book in question. They did the same to JKR and Meyers. It's as if they take their stand point against Dan Brown precisely because he is so popular. If they loath what the common man likes, it sets them apart. It makes them cleverer, better...
Good old fashioned snobbery. Don't you just love it.
Källa: Strictly Writing
The wave of sniping from the chattering commentators says more about them than the book in question. They did the same to JKR and Meyers. It's as if they take their stand point against Dan Brown precisely because he is so popular. If they loath what the common man likes, it sets them apart. It makes them cleverer, better...
Good old fashioned snobbery. Don't you just love it.
Källa: Strictly Writing
140 characters
Jag twittrar ju inte och till skillnad från bloggandet kommer jag inte att vara sugen på att prova det i två år och sen börja.
Men jag undrar hur många tecken 140 egentligen är och hur mycket man hinner säga?
------
Oops. Ovanstående var redan 169 tecken, utan blanksteg. Räknas de så är jag illa ute. Världens kassaste icke-twittrare. Ordbajsare rentav. Jaja.
Men jag undrar hur många tecken 140 egentligen är och hur mycket man hinner säga?
------
Oops. Ovanstående var redan 169 tecken, utan blanksteg. Räknas de så är jag illa ute. Världens kassaste icke-twittrare. Ordbajsare rentav. Jaja.
[drömmer]
Den där reklamen för Willy's när han bjuder henne på lakritspipa är lite läbbig. Pavlovs hund sägar jag bara.
Äktenskapets mening
Jag läste nyss en så djup och klok sak på en bra sajt som har äktenskapstips, eller vad man ska kalla det; Simple Marriage. Önskar jag hade varit djup och klok nog att komma på det själv, men...
Marriage is not designed to make us happy.
Marriage is designed for one thing: growth.
Jag har ju kommit på det där att om man inte är lycklig i sig själv/gör sig själv lycklig, så kan ingen annan göra det heller. Men att den mänskliga relationen som är äktenskap inte ens är till för att skapa lycka, det var en självklarhet, egentligen, men osm jag itne hade klätt i ord i mian tankar. Och eftersom jag har varit gift i heeeeeela två månader nu, så har jag ju lärt mig att det är en hel del tillväxt inblandat i processen. M och jag kände ju varandra riktigt bra eftersom vi medvetet hade tagit det lugnt och dessutom helt ofrivilligt (nästan) hade väntat i princip ett år med att gifta oss efter att vi väl förlovade oss (vilket också tog i princip ett år). Men man vet ju inte riktigt hur man fungerar tillsammans förrän man har dåliga dagar, ligger i sängen med migrän och tänker: "Jag tycker det låter som om han ställde sig upp nu, undrar om jag ska be honom komma hit och pussa mig". Och saker som den andre vill och inte vill, gillar eller irriteras av, det lär man ju sig pö om pö och så kan man göra eller undvika dem. Om man kan. Och så blir man ju mer bekant med varandra med tiden och vågar vara både öppen med sina känslor och rentav flatulent (har inte riktigt kommit dit än, men det har han... Vissa områden är män bättre på). Och det lär en hel massa.
Jag känner mig mångordig nu, fast det enda som egentligen behöver sägas är att äktenskapet inte är till för att göra någon lycklig utan för att erbjuda tillfällen för tillväxt. Lyckliga får vi göra oss själva. Det var egentligen bara det jag ville säga.
Marriage is not designed to make us happy.
Marriage is designed for one thing: growth.
Jag har ju kommit på det där att om man inte är lycklig i sig själv/gör sig själv lycklig, så kan ingen annan göra det heller. Men att den mänskliga relationen som är äktenskap inte ens är till för att skapa lycka, det var en självklarhet, egentligen, men osm jag itne hade klätt i ord i mian tankar. Och eftersom jag har varit gift i heeeeeela två månader nu, så har jag ju lärt mig att det är en hel del tillväxt inblandat i processen. M och jag kände ju varandra riktigt bra eftersom vi medvetet hade tagit det lugnt och dessutom helt ofrivilligt (nästan) hade väntat i princip ett år med att gifta oss efter att vi väl förlovade oss (vilket också tog i princip ett år). Men man vet ju inte riktigt hur man fungerar tillsammans förrän man har dåliga dagar, ligger i sängen med migrän och tänker: "Jag tycker det låter som om han ställde sig upp nu, undrar om jag ska be honom komma hit och pussa mig". Och saker som den andre vill och inte vill, gillar eller irriteras av, det lär man ju sig pö om pö och så kan man göra eller undvika dem. Om man kan. Och så blir man ju mer bekant med varandra med tiden och vågar vara både öppen med sina känslor och rentav flatulent (har inte riktigt kommit dit än, men det har han... Vissa områden är män bättre på). Och det lär en hel massa.
Jag känner mig mångordig nu, fast det enda som egentligen behöver sägas är att äktenskapet inte är till för att göra någon lycklig utan för att erbjuda tillfällen för tillväxt. Lyckliga får vi göra oss själva. Det var egentligen bara det jag ville säga.
Smyg
Jag vet inte om smyg är det rätta ordet, men de här "smygarna" i fönster från Shoebox Decor var så vackra och lockande och kröp rätt in i fantasin att jag nästan måste skriva något med ordet smyg i. Det låter så mysigt, gulligt, hemtrevligt, speciellt.
P.S. Jag bakade kakor, som jag sa. De blev stora som tefat och efter två med ett glas mjölk var man mätt som efter en julmiddag. Hade IKEA:s superbilliga mörka choklad i. Tror den kostar 5 spänn för 100 g. Vi behöver nog snart åka till IKEA igen; man har aldrig svårt att hitta på en anledning till det...
P.S. Jag bakade kakor, som jag sa. De blev stora som tefat och efter två med ett glas mjölk var man mätt som efter en julmiddag. Hade IKEA:s superbilliga mörka choklad i. Tror den kostar 5 spänn för 100 g. Vi behöver nog snart åka till IKEA igen; man har aldrig svårt att hitta på en anledning till det...
Bra eller dålig hemmafru?
Jag gjorde snabbmakaroner till middag idag. Inte nog med det, jag skar lök, vitlök och falukorv och hällde på tomatsås och creme fraiche och kallade det middag. Pinsamt.
Men å andra sidan skulle jag bara vila mig en stund klockan fyra, men tittade förvånat på klockan 17.20. Mikael skulle vara på möte kl 18. Han är ju en vuxen karl och kan själv, men hans version av middag är i såna fall ofta en chokladkaka. Så jag hann laga nåt som nästan var middag på typ 10 minuter och han hann äta innan han gick. INTE pinsamt. Duktigt.
Så sammanfattningsvis, om jag sliter mig från datorn nu och bakar kakor till hans hemkomst kan jag ju inte anses som nåt annat än ett domestic phenomenon, eller hur, chèrs amis!
Men å andra sidan skulle jag bara vila mig en stund klockan fyra, men tittade förvånat på klockan 17.20. Mikael skulle vara på möte kl 18. Han är ju en vuxen karl och kan själv, men hans version av middag är i såna fall ofta en chokladkaka. Så jag hann laga nåt som nästan var middag på typ 10 minuter och han hann äta innan han gick. INTE pinsamt. Duktigt.
Så sammanfattningsvis, om jag sliter mig från datorn nu och bakar kakor till hans hemkomst kan jag ju inte anses som nåt annat än ett domestic phenomenon, eller hur, chèrs amis!
Nesting?
Beth would like to know that both Mikael and I are having Nesting Instincts. And no, one breath away from 40 and 50 respectively, with a good dose of bad health, is not a good time to start having babies. Or it isn't for us anyway, the rest of you do as you please. But we are aching for a dog. We know it's an awful lot of work, and I have a super-sensitive nose and can't really stand the "dog smell". And a lot of other reasons. But we are probably experiencing something similar to nesting instincts, we have after all been married for two months today, and long for something small and cute to shower with love. Something like this:
P.S. No, we don't want to be surprised by a dog in a bow for Christmas. We really don't want a dog, but we kinda wish we did.
P.S. No, we don't want to be surprised by a dog in a bow for Christmas. We really don't want a dog, but we kinda wish we did.
Härmar Michaela
Det är tydligen snart Thanksgiving, ovch även om vi inte precis firar det, är det en god idé att tänka efter vad man är tacksam för. Svårt bara att inte sno hennes idéer!
1. Mikael. Att han finns, att han älskar mig, att jag får älska honom så mycket att jag nästan spricker. Att jag känner mig trygg och "mig själv" med honom. Att vi har roligt. Att jag skrattar åt honom varje dag nästan. Igår när han cyklade på motionscykeln härmade han en sån där tjejreklam och det lät så fläppt när han sa nåt om "den nya formulan", att jag skrattade högt. Det är härligt.
2. Mediciner i allmänhet och vissa i synnerhet, t ex migränmediciner, antidepressiva och p-piller, som räddar mitt liv från såååå mycket smärta och elände. Just nu längtar jag efter mer botox (får igen i december). Jag klarar av att vara trött och öm, men att ha svår smärta är jag inte riktigt haj på. -- Och sömnpiller!!!!!
3. Bröd. Nybakat vitt bröd, eller havregrynstekakor kanske. Eller en Juliakakabit, varm från bageriet i Frölunda. Eller veterundlar med köttbullar och rödbetssallad. Eller en go räkmacka! Till och med Gott Gräddat Grovbröd med hushållsost och tomat. Mmmm.
4. Pengar. Mikael och jag är rätt fattiga med vissa mått mätt, men vi är oerhört rika på andra sätt, beroende på vem man jämför sig med. Bara det att vi sitter här med två datorer gör att vi är rikare än säkert 99% av jordens befolkning. Och vi har ett fullt skafferi och en full kyl och än så länge har pengarna inte tagit slut före månaden. Fast just det, idag förfaller min skatteskuld på vinsten från förra lägenheten, och vi har inga pengar till det än. Men snart.
5. Att Gud är med mig i små triviala saker i vardagen. En del säger säkert att det inte är Gud som hindrar mig från att skära mig i fingret utan bara i nageln, men jag är ändå tacksam för att det så ofta går "bra" för mig. Att jag somnar, att jag vaknar, att det inte regnar när jag ska hämta posten osv.
Imorgon blir det fler tacksamheter hoppas jag!
1. Mikael. Att han finns, att han älskar mig, att jag får älska honom så mycket att jag nästan spricker. Att jag känner mig trygg och "mig själv" med honom. Att vi har roligt. Att jag skrattar åt honom varje dag nästan. Igår när han cyklade på motionscykeln härmade han en sån där tjejreklam och det lät så fläppt när han sa nåt om "den nya formulan", att jag skrattade högt. Det är härligt.
2. Mediciner i allmänhet och vissa i synnerhet, t ex migränmediciner, antidepressiva och p-piller, som räddar mitt liv från såååå mycket smärta och elände. Just nu längtar jag efter mer botox (får igen i december). Jag klarar av att vara trött och öm, men att ha svår smärta är jag inte riktigt haj på. -- Och sömnpiller!!!!!
3. Bröd. Nybakat vitt bröd, eller havregrynstekakor kanske. Eller en Juliakakabit, varm från bageriet i Frölunda. Eller veterundlar med köttbullar och rödbetssallad. Eller en go räkmacka! Till och med Gott Gräddat Grovbröd med hushållsost och tomat. Mmmm.
4. Pengar. Mikael och jag är rätt fattiga med vissa mått mätt, men vi är oerhört rika på andra sätt, beroende på vem man jämför sig med. Bara det att vi sitter här med två datorer gör att vi är rikare än säkert 99% av jordens befolkning. Och vi har ett fullt skafferi och en full kyl och än så länge har pengarna inte tagit slut före månaden. Fast just det, idag förfaller min skatteskuld på vinsten från förra lägenheten, och vi har inga pengar till det än. Men snart.
5. Att Gud är med mig i små triviala saker i vardagen. En del säger säkert att det inte är Gud som hindrar mig från att skära mig i fingret utan bara i nageln, men jag är ändå tacksam för att det så ofta går "bra" för mig. Att jag somnar, att jag vaknar, att det inte regnar när jag ska hämta posten osv.
Imorgon blir det fler tacksamheter hoppas jag!
Ääääääääääääntligen
Jag har avlyst tävlingen om nytt namn på bloggen, för efter EN HEL KVÄLL (jag överdriver inte) så har jag lyckats ange min nygifta e-mailadress som medskribent på bloggen (och på giftasbloggen också såklart, även om den kanske självdör snart). Jag visste att man kunde göra det, men det stod redan att anjaolergard var skribent och administratör, fast ändå kändes instrumentpanelen inte vid några bloggar och sa t o m "du är inte skribent på några bloggar ännu". Karolina puffade lite (hon och Paul är ju skribenter på samma blogg), så jag började tänka att det kanske hade blivit nåt vajsing på det där med skribentinbjudan. Hittade efter mycket letande en hjälp-sajt med några förslag om man hade problem med sin inbjudan. Bl a råddes man att skicka inbjudan till en annan mailadress, så jag tog min hotmail istället. Då gick det plötsligt fram och gick att besvara, och så lades jag upp som medskribent på min egen blogg. Fantastiskt! Men nu är mitt tålamod slut för flera dar framåt. Känns nästan som om man måste äta choklad efter en sån här pärs! Både för att fira och att trösta sig att så mycket energi gick åt till en sån liten sak...
P.S. Jag har även lyckats ge mig själv tillstånd att se statistiken (med Google Analytics) på bägge bloggarna även när jag är inloggad som anjaolergard. Strålande! Fast besöken på überseriöst har minskat med 5%!!
P.S. Jag har även lyckats ge mig själv tillstånd att se statistiken (med Google Analytics) på bägge bloggarna även när jag är inloggad som anjaolergard. Strålande! Fast besöken på überseriöst har minskat med 5%!!
Nya kläder?
Jag har lekt med klippdockor idag :) Kändes roligt först, att drömma om olika sätt att klä sig till fest och till mitt tjusiga arbete som jag skulle orka gå till. Men sen insåg jag vilket enormt slöseri med tid det är att hålla på och drömma om kläder. Det är ju en världslig sak, säger jag och Karlsson.
Hursomhelst så kommer stövlar, skor och väskor i första hand från zappos, kläderna från Laura Ashley, och halsdukar/scarfar/mössor från Marks & Spencer.
Utomhus i rosa
Blågrön vintervarm kontorsensemble
Generalkonferenstalare
Såhär upphottad i lila mockastövlar vet jag inte när jag skulle vara...
Men det här skulle jag gärna gå till kyrkan i.
Att gå på teater i kanske?
Det här kan jag ha på mig på Luciakonserten i Globen.
Och detta i kyrkan.
Detta med. Eller på kontoret.
På julbordet kanske?
I kyrkan. Det känns mest som om det är dit jag åker när jag inte är hemma.
Börjar få slut på dejter. Så här fin är jag inte på bio, och inte på restaurang heller. Vi kanske får gå till nåt dyrare ställe! Eller så får jag söka nytt jobb som nåt där man måste vara snyggare. Sjukpensionär har inte så hög dresskod.
På fest i nyår.
Hursomhelst så kommer stövlar, skor och väskor i första hand från zappos, kläderna från Laura Ashley, och halsdukar/scarfar/mössor från Marks & Spencer.
Utomhus i rosa
Blågrön vintervarm kontorsensemble
Generalkonferenstalare
Såhär upphottad i lila mockastövlar vet jag inte när jag skulle vara...
Men det här skulle jag gärna gå till kyrkan i.
Att gå på teater i kanske?
Det här kan jag ha på mig på Luciakonserten i Globen.
Och detta i kyrkan.
Detta med. Eller på kontoret.
På julbordet kanske?
I kyrkan. Det känns mest som om det är dit jag åker när jag inte är hemma.
Börjar få slut på dejter. Så här fin är jag inte på bio, och inte på restaurang heller. Vi kanske får gå till nåt dyrare ställe! Eller så får jag söka nytt jobb som nåt där man måste vara snyggare. Sjukpensionär har inte så hög dresskod.
På fest i nyår.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)