tag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post8988495164078610843..comments2024-01-27T16:47:17.733+01:00Comments on Überseriöst, verkligen: Tyst, mörkt rumAnja Olergårdhttp://www.blogger.com/profile/11707672550708801004noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-3401023569403177742016-11-10T18:11:59.837+01:002016-11-10T18:11:59.837+01:00Tio påsar?! De är galna.Tio påsar?! De är galna.Anja Olergårdhttps://www.blogger.com/profile/11707672550708801004noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-53124577409808673502016-11-10T16:25:14.008+01:002016-11-10T16:25:14.008+01:00Antagligen har även friska något de måste lära sig...Antagligen har även friska något de måste lära sig att leva med/utan precis som vi måste lära oss tex att inte kunna ge så mycket som vi vill. Änkans skärv är en bra påminnelse. <br />Själv är jag just nu helsur för att jag förväntas baka 10 påsar lussebullar till den där fördömda julmarknaden. Det får bli en skärv där med!saranoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-85804866104004868042016-11-10T14:48:33.406+01:002016-11-10T14:48:33.406+01:00Bra påminnelse. Att baka bullar på fyra paket jäst...Bra påminnelse. Att baka bullar på fyra paket jäst och sen göra nåt annat, är fint så, men att ge allt man har är stort. Hur kan man glömma sånt man vetat hela sitt liv? Tack för påminnelsen.Anja Olergårdhttps://www.blogger.com/profile/11707672550708801004noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-3209251691142658562016-11-10T14:38:22.172+01:002016-11-10T14:38:22.172+01:00Som kronisk smärtmänniska har jag alltid känt mig ...Som kronisk smärtmänniska har jag alltid känt mig underlägsen de där flitiga, energiska, produktiva medsystrarna som får så mycket mer gjort än jag. Jag glömmer att kronisk smärta är ett arbete som tar mycket energi. Och att hålla på och jämföra sig med andra är ju så osmart och destruktivt.<br />I morse kom jag att tänka på liknelsen om änkans skärv. Jag har alltid tänkt på bidragen som folk gav som, om inte pengar, så i alla fall talanger och gåvor. Men bing! I morse insåg jag att det kan vara hälsa och energi. Jag har många, många gånger gett "lite", men jag gav allt jag hade att ge, d v s änkans skärv. Och Kristus sa att hon gav mer än alla de andra som gav av sitt överflöd, men hon gav allt hon hade.<br />Nu ska vi sluta med jämförelserna. Men tanken gav mig lite upprättelse och självkänsla. För jag ger ofta allt jag har.<br />modrenmodrenhttps://www.blogger.com/profile/15353091511084637868noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-69718689505132492242016-11-10T14:04:31.538+01:002016-11-10T14:04:31.538+01:00Tack Nilla. Lätt att veta, svårt att göra.Tack Nilla. Lätt att veta, svårt att göra.Anja Olergårdhttps://www.blogger.com/profile/11707672550708801004noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-5033272335423113699.post-328518327374171752016-11-10T13:05:33.268+01:002016-11-10T13:05:33.268+01:00Det är svårt att inte göra för mycket i sin iver a...Det är svårt att inte göra för mycket i sin iver att avlasta maken men de mår ju inte bättre av att vi tar ut oss så mycket att vi blir sjukare. Var rädd om dig. KramNillahttp://mittlivmedme.blogg.senoreply@blogger.com